Inte är lupinen lika grann nu som på sommaren, där den står, frostnupen och med fröställningen tålmodigt inväntande det oåterkalleliga slutet.
Bild: Jörgen Auer
Lika hastigt som kylan, kom halkan. Se upp där ute. Jag var nära slå ihjäl mig när jag gick ut till brevlådan för att hämta dagens reklamskörd.
Bild: Jörgen Auer
Lika hastigt som kylan, kom halkan. Se upp där ute. Jag var nära slå ihjäl mig när jag gick ut till brevlådan för att hämta dagens reklamskörd.
Inomhus är det varmt och skönt. Och solen kastar strålar genom fönsterglaset så att det ser ut som om någon målat på golvet. Det känns nästan som om delar av regnbågen hälsat på hemma hos oss i dag. Det känns stort. Gudasänt? I så fall borde jag passa på att be en bön om snar tillfrisknad. Känner mig ungefär som den där lupinen ser ut. Grå och trist. Fast jag hoppas att det inte är slutet jag väntar på, utan början på något nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar