Brant och grant i Mörkviken

Bild: Jörgen Auer
Nog är det brant alltid, för den som tänkt sig upp på nya naturreservatet Mörkviken längs vägen Ulrika-Kisa vid Drögen. Men det gick ändå smidigt att ta sig upp när Kinda kommun arrangerade visning av reservatet i kväll. Naturguiderna Lars Frölich och Anders Tingvall visade runt.

Bild: Jörgen Auer
Frölich vet var han sätter fötterna och fann lätt två blåskimrande (undertill) skogstordyvlar.

Bild: Jörgen Auer
Hade jag gått där själv hade jag sett träd. Kanske den här, men jag hade aldrig förstått vad jag såg. Det är storskogens egen orkidé, förklarade Frölich. Knärot, heter den.

Bild: Jörgen Auer
Tingvall som älskar mossor, hittade flera stycken. Även denna klibbticka visade han på och vi fick lära oss att en sådan gärna frodas på lågor, dvs liggande gamla träd.

Bild: Jörgen Auer
På tal om gammal. Den här tallen är minst 300 år, fick vi veta och hålen i den är gjorda av spillkråkor. En annan fågel som gärna bor i dessa hål är skogsduvan.

Bild: Jörgen Auer
En timme i naturen går fort i sakkunnigt sällskap. Det var både intressant och trivsamt, tack. På hemvägen smög kvällsdimman in över åkrar, ängar och sänkor, och förband minsta träddunge med skogens bryn. Det var så sällsamt vackert att jag stannade och njöt en stund. Andades dimma och rös av välbehag. Så slutade min dag.