Några får stå kvar

Bild: Jörgen Auer
Här ligger en samling björkar och vilar. Nej, de gråter. Eller blöder. För de finns inte som träd längre. Alldeles nyss har de blivit nedsågade, kapade längs med fotknölarna. Och nu ligger de där, delade, skivade, och staplade på varandra och väntar på att bli bortforslade till slutstationen. Bakom dem, och ovan, vajar två av deras bröder lätt i septembervinden och de upprätta, stolta ynglingarna vet inte om de ska skratta över att ha klarat sig, eller gråta över de tragiska scener de ser utspelas vid sina rötterfötter.