Våren bara susar fram

Bild: Jörgen Auer

Så snabbt det har gått. Det är ju inte alls länge sen som man gick förbi den här björken i Mantorp och tänkte att det var då f-an vad våren dröjer. Det händer ju ingenting. Men rätt vad det var så började det gro och grönska lite varstans och plötsligt började det susa i björken igen i stället för vårvinterns torra prasslande bland grenarna. Det skulle vara kul att få reda på om någon såg EXAKT när denna förändring ägde rum. Var det i förrgår natt klockan 00:34, eller i måndags morse 08:14? Hördes det nåt? Sjöng det i stammen? Stämde stammen upp i stämmor? Stämmer det? Bestäm. Lät det som det rann när saven steg? Eller lät det som det fylldes på? 

I övrigt i dag? Tja, lite av varje och ingenting. Några möten, några korta notiser, ett längre reportage till tisdag nästa vecka, några telefonsamtal, två fikastunder, lunch, lite skitsnack, tre toabesök, planering, mer planering, vägrade ge massage, såg stor mage (ingen bäbis än, men väldigt snart, det skulle skett i går, sa Anna L), kort imitation, roade Christer och Claes, fick reprimand av Berit, gjorde om, blev bättre, dröjde kvar, planerade, missade tåg, väntade, sa hej, och hej, klev på, klev av, gick hem, klippte gräs, sprang åt fel håll, besegrade motvinden, spurtade, andades lugnt, rullade med axlarna, drog i ett ben, klädde av mig, duschade, åt några mackor och drack rooibos blåbär, skrev det här, tryckte på publicera.