Cnorren: Allt handlar inte om eliten

Pappa Lagom och mamma Måtta och deras barn Sådär och Hyfsad handlar den här gamla krönikan från oktober 2002 om. Den publicerades på en av Correns sportsidor 2002-10-19 och även om jag räknat tokigt i den så är det mycket som träffar rätt också.

Orättvist. Massmedia bryr sig bara om eliten, får man höra emellanåt. Men så är det ju inte. Inte nu längre. För här kommer en hyllning till herr och fru Medel och deras barn Sådär och Hyfsad.
Mamma Måtta Medel springer motionslopp. Hon har aldrig varit bäst, aldrig sämst, utan alltid hamnat någonstans i mitten. De kvinnliga medelmotionärerna är många. Duktiga är de också. Men bäst? Nej, aldrig. Däremot har de väldigt roligt och kan till och med kosta på sig att säga något till varandra under ett lopp. Det blir snart lättare, kan de säga till den som flåsar bredvid, eller: kom igen nu, nu är vi snart framme.
Pappa Lagom Medel är nästan likadan. Nästan. Men eftersom han tillhör det manliga släktet så har han med sig i blodet det där lustiga särdraget att vilja vinna. Fastän han vet att han inte kan. Han tror på allvar att bara han tränar lite till så kan han nog. Att han fyllt 45 bekymrar honom föga. Det är ingen ålder på en gris, säger han hurtigt och grymtar för att på så vis få de andra manliga skrattarna på sin sida. Lagom spelar korpfotboll och bandy och golf och tennis och squash och åker skidor och rullskridskor och springer och orienterar ibland.
Lille Hyfsad Medel kommer aldrig att bli stjärna i någon idrott. Ja, inte i någonting alls faktiskt. Men Hyfsad verkar glad ändå. Hans föräldrar har lärt honom att man ska vara glad att få delta och därför säger han att han inte bryr sig om flera av hans kamrater kommer före honom, eller är uppenbart skickligare än vad han är. Men om kvällarna hemma i sängen snyftar han och knäpper händerna och ber Gud om hjälp att bli lite bättre. Åtminstone så lite så han kan vinna över pappa.
Sådär Medel är tonåring och bara typ sådär intresserad av idrott. I en skoluppsats skrev hon: idrott lr sport är bra. Nyttigt oxå. Iaf ganska ql. :- )
Sådär rider typ en gång i veckan och dansar bugg på torsdagar. Hon har för mammas skull följt med några gånger på typ motionslopp och har hamnat typ i mitten någonstans. Hon har typ naturlig talang för nästan allt hon gör, men har ingen större lust att lägga ner så mycket energi på det. Det finns så mycket som är roligare, säger Sådär. Typ bio. Det är coolare.
Hur många är vi egentligen som tillhör medelmåttorna? Finns det 100 000 Lagom? 500 000 Medel? En miljon Sådär? Fyra miljoner Hyfsad? Åtta miljoner? Bor det närmare nio miljoner människor i Sverige så är väl bara cirka 50 000 att räkna som elit. Kan det vara så många? Och hur avgränsar man elit? Är det bara de som varit med och vunnit SM? Som slagit världsrekord? Som spelar i högsta eller näst högsta serien i fotboll och hockey? Om vi räknar högt så är det väl kanske 100 000 killar och tjejer i eliten. Resten är vi. Vi som träget kämpar vidare, vi som envetet badar i vårt anletes svett. Vi gamla såväl som unga som bär upp alla motionslopp, utan oss blev det ju inga sådana. Utan oss kunde Korpen slå igen.
Därför föreslår jag en riksdagsutredning om huruvida det är möjligt att avlöna alla motionsidrottare på något sätt. Det behöver inte vara några miljoner som eliten får, men lite bidrag till avgifter och anmälningar hit och dit och bowlingbanehyra, simmössa och fotbollsskor. Vi kunde kanske få vara med utan kostnad i allt som vi vill vara med i? Tänk så mycket folk det skulle bli som ville vara med och så mycket friskare vi skulle bli och så mycket mindre vi skulle kosta sjukvården.
Nu vet jag att det bryts ett och annat ben i korpfotbollen och innebandykorpen. Och visst händer det att någon trampar snett i motionslöpning eller sätter skidstaven i foten, och en del tar sig vatten över huvudet i Vansbrosimmet. Men det är en droppe i havet, jämfört med den enorma kostnad vi skulle spara om fler människor höll sig friskare. Ju friskare folk, desto gladare folk.
I väntan på denna utredning fortsätter livet som vanligt för familjen Medel.
Pappa Lagom plågar sig varje tisdagskväll i motionsspåret och svettas inför Vasaloppet på lördagar. Mamma Måtta tränar gladeligen aerobic på måndagar och trampar sig blå inför Tjej-Vättern på söndagar.
Lille Hyfsad har börjat förlora i karate på onsdagar och slår sig i innebandy fredagar. Sådär är kvar på torsdagsbuggen och säger att hon kanske ska börja en dag till i veckan och rentav börja tävla: nu ä d så coolt o ql att alla asg. :-)
pok
FOTNOT: det är inte signaturen pok som skrivit detta utan pok betyder puss och kram, asg är ingen transportfirma utan betyder asgarva, typ. Tecknet :-) används för att tala om att skribenten ler. Kan även skrivas som =)
JÖRGEN AUER