Här tänker jag nästan bara på fotboll

Bild: Jörgen Auer

Är utlokaliserad till Åtvidaberg i dagarna två och var liksom bara tvungen att fota fotbollen som möter en när man kommer från Linköpingshållet. Åtvidaberg är så mycket fotboll för mig. Nästan bara, faktiskt. Jag vet inte så mycket mer. Jo, Facit från förr. Och Hotell Stallet. Bysjön, Solkanonen, Villan. Lite bandy också. Golf, förstås. Boxning. Och en och annan löpare och skidåkare har man väl träffat på genom åren. Sen var det han seglaren och OS-bronsmedaljören från 1980, , Göran Marström. Och hans gast Christer Söderqvist. Ja, Christer hade jag träffat på 70-talet när jag umgicks med hans syster Annika (hon är tyvärr borta sedan ett par år) och deras sympatiska föräldrar Mary och Åke. 

Men mest är det fotbollsspelare som jag länkar samman med Åtvidaberg och dess fotbollsförening. Julle Gustafsson är den förste jag minns, sen blir det ett hopp till Veine, Wallinder, Roger Magnusson, Ralf Edström, Roland Sandberg, Benno Magnusson, Conny Torstensson, Janne Olsson, Uffe Blomberg, Kent Karlsson, Jörgen Augustsson, Knalin, ja alla från guldåren 72 och 73. Och de som kom sen: oj, de är så många, så många. Jag kommer inte ihåg en tiondel. Men namn som fladdrar förbi är Göran E Karlsson, Tom Skarin, Kent Skarphagen, Thomas Wernersson, Mats Almgren, Stephan Kullberg, Glenn Martindahl, Peter Kieback (ja, Patrik också), Steve Creutz, och naturligtvis Thomas Olsson, Pligg och Fimpen. De två sistnämnda spelar ju fortfarande. Det är ungefär så jag tänker när någon tutar på mig där jag står vid en refug och fotar. Vem det är har jag inte en susning om. Men jag gissar att det är någon som har med fotboll att göra.

Kanske var det någon av alla dem jag inte räknade upp här.