En sjuk dag med Hamnbron

 Bild: Jörgen Auer

Sjuk  i dag. Vad göra? Tja, då kan man ju alltid ta ut en bok på måfå ur sin östgötska samling.

 Det blev den här. Hamnbron och hamnutvecklingen i Norrköping från 1915. En fantastisk bok, anser jag och noterar att den är utgiven som en minnesskrift med anledning av Hamnbrons öppnande för allmän trafik den 4 december 1915, 301 år efter Saltängsbrons tillkomst över Motala ström 1614. Jag måste tillstå att jag är stormförtjust över alla bilder, kartor och intressanta texter i denna bok.

 Bilderna här har jag fotograferat av direkt ur boken och tyvärr står det ingenstans nämnt vem som tog de ursprungliga bilderna. Det är som gammal Norrköpingsbo väldigt roligt att känna igen sig. Strömsholmen syns ju till exempel till höger här, och den stora byggnaden står väl kvar än i dag på Fleminggatan?

 Här syns Strömsholmen ännu tydligare. Och arbetet på brons södra sida har kommit lite längre.

 I bakgrunden här, på norra sidan ses det så kallade Mattonska magasinet som står där än i dag.

 I bildtexten står: montering av järnöverbyggnaden, norra fasta spannet, den 17 juni 1914.

 Den nya bron över strömmen, Hamnbron står färdig, sedd från södra sidan, 1915.

 Så här såg den ut från norra sidan och gjorde så under många år framöver. Till 1959 då Hamnbron behövde byggas om, förstärkas, breddas och förses med fem filer, vilket kunde behövas till den allt mer ökande biltrafiken och till Europaväg 22.

Men 1915 var allt nytt och storslaget, klaffbron imponerande. Eller hur?
Sista gången klaffbron öppnades var 19 juni 1959. På 60-talet började man bygga den koloss i betong som stod färdig 1970 och som byggts på och till ett par gånger och kan ses i dag. Men frågan är hur länge till? I stadsbyggnadskontorets framtidsvision för Saltängens utbyggnad är Hamnbron tänkt att ta mindre plats och ersättas av en smäckrare konstruktion samt flera gång- och cykelbroar.
Där ser man vad man kan få ut av en sjukdag i hemmets lugna vrå.