Bild: Jörgen Auer
Dagen började tidigt. Och kall. Men 07,23 gav jag mig iväg på lång vandring. Såg blått. Och då syftar jag inte enbart på himlapällen.
Bild: Jörgen Auer
Jag gick och jag gick. Kilometer efter kilometer tillryggalades, vilket borde betyda samma sak som: la jag bakom mig. Å andra sidan hade jag hela tiden en jädra massa kilometer framför mig. Och riktigt ensam var jag inte. Den här larviga typen hade jag sällskap av nån decimeter, men riktigt hur långt den skulle fick jag aldrig klart för mig. Inte heller var och när den startade. Kanske sa den som jag innan den gav sig iväg: jag går nu och är tillbaka vid elvakaffet.
Bild: Jörgen Auer
En del människor har fått för sig att man måste åka långt norröver för att uppleva lite natur. Äh, inte. Det räcker att ta sig till Öknehult utanför Kisa och börja klättringen ner mot Mjölsefall.
Bild: Jörgen Auer
Mjölsefall ja. Där kom en hund fram och hälsade i morse. Helt snällt, utan en massa skäll och så. Jag blev så snopen att jag glömde bort kameran på min axel. Hunden bara kom fram, nosade lite och ville bli kliad på huvudet. Jag kliade fårvallarhunden en stund och vandrade vidare. Den tittade ledsamt efter mig. Kanske ville den att vi skulle hängt hela förmiddagen.
Bild: Jörgen Auer
Jag höll mig kring gården en stund för att jag tycker den ligger så vackert. Och det finns saker och detaljer att titta på. Som den här återstoden av ett, ja vad är det för träd? Jag vet inte.
Bild: Jörgen Auer
Det här är en häst, det vet jag bestämt. Vad ni inte kan se, men som jag också vet, är att den har ett föl strax framför sig i gräset. Då och då såg jag hur den lilla viftade bort flugor med svansen.
Bild: Jörgen Auer
Vad ska man säga om det här? Tja, t ex vad gör man inte för att vara lustig. Selfie är det hur som helst. Eller också är det nån som försöker hänga sig.
Bild: Jörgen Auer
Fågeln, är det en kråka eller kaja, jag ser inte för solen, satt och såg förvirrad ut. Kanske tänkte den: Synd att jag är färgblind. Undrar vad det är för färg?
Bild: Jörgen Auer
Det här får bli mitt andra bidrag till nationaldagen 6 juni. Jag började i morse med att visa finska flaggan eller nåt dito på himlen och avslutar med den gula ginsten mitt emot resterna av det forna Lilla Bäckhult. Och med den blå himlen synlig så blir det ju lite svenskt. Hurra!
Fint!
SvaraRadera