Ett kors på Veta kyrkogård

Bild: Jörgen Auer 

Det händer att man stannar till. Ibland bara för att ta en bild. Som den här vid Veta kyrka i Mantorp. Här har jag promenerat eller sprungit förbi så många gånger att jag har tappat räkningen. Visst har jag sett det här korset tidigare, till och med fotat det. Men egentligen inte tittat närmare på det. Förrän nu.

Bild: Jörgen Auer

Elisabeth Sandahl står det. Född d. 20 jan. 1772. död d. 14 feb. 1846. 

Jaha, och vem var hon? Det funderar jag på utan att hitta svar. Hennes namn säger mig ingenting. Men min nyfikenhet har väckts. Hemkommen tittar jag  via Arkiv digital i Vetas dödbok för åren 1844-1859 och hittar en text om henne. Hon är första namnet i februari månad det året och dödsorsaken sägs vara slag. Elisabeth Sandahl blev 74 år och 25 dagar. Hon var änka när hon avled, änka efter organisten och klockaren Bengt Sandahl i Veta storgård. Hans namn står för övrigt på andra sidan korset, se bilden nedan. Han var född i Kärna församling i Linköping 1774, son till sockenskräddaren Jöns Sandahl (död som 48-åring 1795) och Anna Andersdotter. Bengts namn då inskrivet i födelseboken som Benedictus. Han kom till Veta som 25-åring 1797. Han gifte sig första gången 1799 och fick en dotter, Anna. Men såväl hustrun Christina som Anna dog redan året därpå. Organisten och klockaren Bengt Sandahl avlider 1831.

Bild: Jörgen Auer

Elisabeth var född i Herrberga socken, 20 januari 1772, precis som korset berättar. Föräldrar var byggmästaren Johan Boström och makan Elisabeth Boström, född Björn, i Öjebro, Solberga kvarn. Vid 21 års ålder flyttade hon till sin morbror, prosten Björn i Östra Ryd och skötte hushållet i 17 år. Så står det, men borde väl vara 7 år eftersom hon år 1800 blev hushållerska hos kyrkoherde Blohm i Östra Tollstad ett år.

Året därpå, dvs 1801 gifte hon sig med Bengt Sandahl med vilken hon fick ett barn, sonen Johan Gustaf, dock död före sin moder, läser jag. Dessutom dog sonen som borgmästare i Vadstena. 

Elisabeth blev änka 1831.

Borgmästaren sporrar mig att forska mera. Jag hittar honom under födda i Veta 1802. I september.

I Vadstena blir den vuxne Johan Gustaf stadsnotarie, rådman och slutligen borgmästare mellan åren 1836-1843. I dödboken för Vadstena (1833-1852) står att han dör av blodstörtning. 

Vid borgmästarens bouppteckning står hans mamma Lisa, "min korsdam i Veta", som arvinge tillsammans med hans hustru Emma, född Beckman.

Och Lisa då? Eller Elisabeth som hon hette, vem ärvde henne? Det hittar jag i hennes bouppteckning från Vifolka häradsrätt, FII:29 (1844-1846) Bild 531/sid 1053. 

Arvingar var hennes tre systrar, nämligen änkan Maja Cajsa Boström i Öjebro, Ulrika Boström, gift med Magnus Brorsson Persson i Tråstad, Fivelstads socken samt Johanna Boström som avlidit, men efter sig som arvingar lämnat tre myndiga barn: sonen Johan Thollander, organist i Varberg, dottern Greta Thollander, gift med gjutaren Johan Erik Seckimoff i Motala (vars efternamn kan vara annorlunda, det är svårt att tyda bokstäverna, min anm.) och Johanna Maria Thollander, gift med rusthållaren Johan Anders Andersson i Bondeby, Kristbergs socken.

Allt detta bara för att jag stannade upp en stund.