En idol är borta

Så är även Hasse borta, min idol Hans Alfredson, tusenkonstnären. Humoristen, författaren, skådespelaren, tänkaren, artisten, regissören, satirikern, samhällskritikern, sångaren, miljövännen, han hade så många strängar att spela på. Inte minst i par med Tage Danielsson.
Till en början var Hasse för mig bara han som gjorde Malte Lindeman. Å, vad jag gillade de skämten och ordvrängningarna. Och Malte blev Valfrid, och Kenneth och Gud vet vad. Lite ändrade Hasse också på rösten och dialekten när han bytte Lindemanskepnad. Alltid med den där härliga glimten i ögat och rösten.
Sen blev det revyerna. Fantastiska. Och filmerna.
Och böckerna.
Dessutom gjorde han dramatiska roller. Oerhört bra.
Sjunga kunde han också. Inte minst i Blommig falukorv. Men kommer ni ihåg att det var han som var Ture i sången om det tragiska kärleksparet Märta Melin och Ture Tyrén? Brita Borg sjöng Märta. De två stod på var sin sida av en sjö och ropade ut sin längtan till varandra: MÄRTA! TURE!
Apropå Hasse Alfredson så minns jag hur min klasskompis Leif Zerpe och jag i slutet av 60-talet spelade egna Lindeman när vi gick tillsammans hem från Läroverket, eller De Geerskolan som den då döptes om till. Vi stannade vid Ringborgs i hörnet Albrektsvägen/Söderköpingsvägen (Hagebygatan) - Zerpe skulle till Hageby och jag till Ljura. Och så hittade vi på. Han var Tage, jag var Hasse.
De riktiga HasseåTage är borta, Tage redan 1985, Hasse nu i helgen. Åh, vad de är saknade!
Boken här ovan, om de båda och deras produktionsbolag Svenska Ord, kom ut 2005 och jag fick den då av min son i julklapp.
Tack Martin, nu ska jag läsa den på nytt.