Över varats skönhet

Bild: Jörgen Auer

Hoppas jag hinner. Måste upp för sluttningen och jaga efter ljuset. Hinner jag? 

Nä. Inte nu. För sent. Redan när jag kommer upp har det flyttat på sig. Jag får vänta till i morgon. Tänk om ljuset aldrig kommer åter? Vad gör jag då? Mer än gråter?

Man kan gråta av glädje också. Glädje över att se en vårblomma sticka upp eller över att höra barn och barnbarns glada skratt. Över att återse en kär gammal vän. Eller över varats skönhet. Att få ta del av livet. Över att vara till nytta och till glädje för någon annan.

Namn att glädjas åt: Sverige, Östergötland, Norrköping, Linköping, Motala, Mjölby, Finspång, Kisa, Vadstena, Åtvidaberg, Söderköping, Valdemarsvik, Boxholm, Skänninge, Ödeshög och allt däremellan. 

Och över alla jag känner: från Anna till Östen. Eller Agnes till Örjan. Anders till Öllegård.