Jag minns en riktig snäcka

Bild: Jörgen Auer

I brist på fina motiv i gråvädret letar jag bland gamla bilder, bilder som jag har använt i bloggen. Då hittar jag den här från vår trädgård, ett inlägg från 11 juni 2014. Och det var alltså inget Ufo som hade slagit sig ner i trädgården, utan en fin trädgårdssnäcka. Fast, det visste förstås inte jag att den hette. Jag vet inte ett skit om snäckor, så jag googlade. Jag hade ju mobilen med mig.

Bild: Jörgen Auer

Då hittade jag trädgårdssnäcka, cepaea hortensis. Ser så snäll och beskedlig ut, men visar sig äta av bladverket och inte sällan uppträder de i ganska stora mängder och bör då bekämpas, skrev Svensk Trädgård. Och jag till att fundera. Tänk om även snäckan googlade i snäckornas digitala värld. Vad kan det då tänkas stå om människa? Kanske så här: Kan vara farlig såväl i grupp som ensam. Har utrotat flera djurarter och insekter och breder ut sig över hela jordklotet. Tar plats. Ynglar av sig. Många snäckor dödas årligen. Se upp. 

Den här lilla snäckan i vår trädgård tittade inte upp, utan ner eftersom den klängt sig fast på ett ådrigt äppelträd. Och den behövde inte vara rädd för mig, jag lät den vara. Den var så fin. Undrar förresten vart snäckorna tar vägen på vintern? Jag får googla. Var la jag nu mobilen? Visst ja, toaletten.