Så såg jag tisdagen

 Bild: Jörgen Auer

Min tisdag: jag såg en katt. Vid Klämmestorps gård var det. På morgonpromenad. Jag alltså, katten rörde sig inte ur fläcken. Tittade inte på mig ens, utan bredvid, bort mot en hage där en häst rörde sig.

 Bild: Jörgen Auer

Jag såg också silosarna i Skänninge på väldigt långt håll. Så små de såg ut.

 Bild från Svt

Jag såg Petra Marklund och Linnea Henriksson i Victoriakonserten. Sa jag grattis, kronprinsessan?

Brad Pitt som Benjamin Button.

Sen såg jag Benjamin Buttons otroliga liv på Kanal 5. Under denna film och efteråt såg jag inåt mig själv. Jag såg början, tyckte mig höra kyrkklockorna i Styrstad kyrka vid mitt dop och uppfattade min systers hand på dopfunten och min mors hjärtslag. Sen såg jag mig gå till Ljuraskolan en förmiddag, med en röd bag i handen, för att redan nästa dag sluta Inbyggda Realskolan på samma Ljura och som det tycktes bara nån dag efteråt också gymnasiet på De Geer. 

Åh, jag hann med mycket. Fotboll, hockey, tjejer, sommarjobb på Domus möbellager, ICA:s finlager, Konsums bussar, Centrallasarettet i Norrköping, militärtjänst i Linköping, FN-tjänst, jobb i Jugoslavien, universitetsstudier, samboliv, repmöten, barn, familjeliv i Skäggetorp och Mantorp, arbete på Corren, jag såg alla människor och djur jag mött på reportage, alla roliga reportage jag fått göra, alla tokiga reportageidéer, men också sorger och bedrövelser, fester, krogliv, resor - korta som långa, tusentals människor passerade revy i min återblick och jag kände att jag bara var tvungen skriva ned detta. Här finns material att ta av, tänkte jag och log åt tanken. Bra! Man måste ha mål, delmål, beslutsamhet och nyfikenhet, annars blir det ingenting och finns ingen anledning att kämpa. Kämpa är bra. Vilja. Man måste vilja.