Besök hos Katrin Norling

Bild: Jörgen Auer

-Jag rider hela förmiddan, till halv tolv, sa Katrin Norling i telefon. Okej, sa jag. Då kommer jag vid elva så får jag titta på lite när du rider, svarade jag och berättade att jag ville skriva om henne för ett reportage i Corren. Ett reportage som publicerades i dag. Naturligtvis även på Corren.se

Ja-a, så jag åkte till Östra Tollstad och tittade. Hon red bästahästen Fernando Ukato på stubbåkern mellan barndomshemmet i Tollstad källgård och sin nuvarande bostad i Tollstad västerum. Fram och tillbaka. Trav och galopp. I den senare verkade de flyga fram över åkern.

Bild: Jörgen Auer

Fast för att jag skulle få till någon duglig bild på henne fick hon allt rida lite sakta förbi Västerum varifrån jag kunde höra hennes sambo Rikard Rentmeister prata med åtminstone en av sönerna, Neo, 7 och Algot, 5. Vem, kunde jag inte avgöra från min plats på stubbåkern.

Bild: Jörgen Auer

Vi funderade lite på när vi sågs första gången. Kanske var det sedan hon vunnit ponny-EM 1995. Inte före det i alla fall. Men sen har vi setts många gånger. På fälttävlan, men även på hoppning. Medan jag funderade på olika tävlingar vi setts på hann hon sadla av Fernando Ukato och även cykla! iväg med honom (den bilden missade jag).

Bild: Jörgen Auer

Tänk, vilket slit det är med hästar! Men, ett roligt slit, förstår jag efter många möten med hästfolk. 41-åriga Katrin är inget undantag. Hon har hästlivet i blodet. Intresset har gått i arv från mamma Mariette. Trots att Katrin har ett heltidsjobb som processingenjör på avloppsreningsverket och vattenverket i Mjölby kommun  och har familj hinner hon ändå rida och sköta tre hästar. Med viss hjälp av Mariette, ska sägas. I alla fall vad gäller in- och utsläpp och fodring. Men rider de tre killarna Fernando Ukato, Wincent af Tollstad och Hulliebullie gör Katrin. Vad som gör Katrin än mer unik är att hon utöver detta tävlar på elitnivå! Hon är så bra i fälttävlan att hon är landslagsaktuell och därmed även mycket väl kan få chansen att rida OS i Tokyo nästa år. Att hon har där att göra bevisade hon med all önskvärd tydlighet vid stora internationella tävlingar i Polen för nån vecka sedan där hon kom tvåa i fyrstjärnig klass.

Bild: Jörgen Auer

Hon hade önskat och planerat för fler internationella tävlingar under den minst sagt märkliga säsongen.

-Tyvärr finns det inga svenska tävlingar med den svårighetsgraden längre. Förr fanns ju Malmö och ännu tidigare även Duseborg i Gammakil. Nu ingen. Man måste utomlands för att tävla fyrstjärnigt.

Pandemin satte stopp för flera tävlingar utomlands. Antingen blev tävlingen inställd, eller så var gränsen stängd för svenska deltagare. 

-Det var så ovisst med gränserna. Jag hade annars planerat in en till tävling i Polen, en i Tyskland, en i Danmark och kanske någon mer beroende på hur det hade gått i tävlingarna.

Om förstahästen Fernando Ukato säger Katrin att han är näst intill perfekt och extremt lyhörd på henne, men att om hon fick önska nåt så skulle det vara att han var snabbare.

-Men man kan inte få allt. Dessutom är han ju bara tio år och lite orutinerad.

Fortfarande utvecklingsbar, alltså.

Jag säger det inte till henne, men jag tycker att hon ser vältränad ut själv. Kanske är det därför vi börjar prata träning och hon överraskar mig lite genom att vara löpare.

-Jag försöker springa tre dar i veckan. Jag gillar att röra på mig. Hemma tränar jag också lite. Armhävningar. Varje dag gör jag 15x2. Och sen är det en grupp på jobbet som börjat med tabata en dag i veckan. Där brukar jag också försöka vara med.

Jag försöker få henne att medge en viss mättnad på ridningen. Att det är för slitsamt. Tröttsamt. Uttröttande. Att hon väl ändå måste unna sig en vilodag i veckan? En dag i månaden?

-Aldrig.

Hästar är för henne, precis som för de flesta andra inom ridsporten, ett sätt att leva, en livsstil.. Visst är det slitsamt och visst får man sina törnar, ekonomiska som kroppsliga i form av skador, och djuren kan bli sjuka, skadade och måste avlivas. Men allt det uppvägs av samspelet djur, människa och glädjen över ett klarat hinder, en väl genomförd rörelse eller helt dressyrprogram, ett bra tävlingsresultat.

Katrin Norling har varit med på SM (och har vunnit guld), EM, VM (2002 och 2010) och OS (Hongkong 2008).

Nästa år kan hon vara svensk OS-deltagare i Tokyo.

Jörgen Auer

Corren 20 oktober 2020