Och himlen började brinna

Bild: Jörgen Auer

Molnen rodnar i kvällningen. Jag står i fönstret mot norr och tänker på dagen. På sätt och vis en mycket viktig dag. Den innebar mitt första besök på Onkologen på US i Linköping. Rättare sagt, första besöket för min fortsatta behandling efter operationen i Norrköping. Jag har ju varit på US-Onkologen förut, men då för att följa med eller hälsa på min hustru Inger när hon var sjuk.

Bild: Jörgen Auer

Jag känner inget behov att gå in på behandlingens exakta  utformning, utan nöjer mig med att säga att jag ska få cytostatika intravenöst var 14:e dag under en sexmånadersperiod. Det kan bli lite jobbigt, men kan andra klara av behandlingen så ska väl jag också kunna.  

Bild: Jörgen Auer

Nog om detta. Nu till något roligare. Jag hann med en sväng till Malmslätt också och en träff med Susanna Thunholm och hennes son, 11 månader unge Vincent. Pappa Martin var hemma i Kungsbacka.

Susann var nämligen i Malmslätt för att hälsa på sina föräldrar, Britt och Bengt (Britt är syster med tidigare nämnda Inger och Susanna kan således kalla mig morbror - men det gör hon inte, hon säger Jörgen).

Hur som helst, vi fikade och åt semlor samt lekte med Vincent. Och då hände det - Vincent den raringen passade på att GÅ fem små steg för första gången. Och vart gick han? Jo, till mig! 

Stort både för honom och mig, ja för Susanna och Britt också (Bengt var inte hemma).

Mer i dag? 

Tragiska bilder från Ukraina. Fy fan.

Som ett svar på dem börjar de rodnande molnen över östgötaslätten att brinna innan mörkret helt tar över.