fredag 1 juli 2022

Njutbart vid marmorbruket


Bild: Jörgen Auer
Vilken trevlig och intressant dag det har varit. Det kan jag tacka värdfolket för, makarna Eijvon och Hans-Jörgen Sundli. De tog inte minst med mig till Oscarshällsbacken och restaurangen och den därstädes varande utsikten över Bråviken. 

Bild: Jörgen Auer
De tog också med mig till naturreservatet Marmorbruket som jag skam till sägandes aldrig tidigare har besökt. Men nu är premiären avklarad och repriserna lär bli många. Så fint är det där. 

Bild: Jörgen Auer
Inte minst njöt och imponerades jag av den härliga strandpromenaden invid Bråviken som har nära nog lite utlandskänsla över sig. I alla fall en solig dag som i dag. Hade det varit palmer så kunde jag ha svurit på att jag befann mig i södra Frankrike eller Spanien.

Bild: Jörgen Auer
Och uppifrån! Vilken utsikt. Alldeles fantastisk. Och lite kittlande från utsiktsplatsen Tittut, likaså när man ska förflytta sig på någon av stigarna och hamnar invid avgrundens rand. Hualigen.

Bild: Jörgen Auer
Jag hade inte en aning om att det bor folk här. Men så är det och de bor sannerligen bra. Tror jag. Fint ligger husen och bostäderna hur som helst.

Bild: Jörgen Auer
Sa jag att utsikten uppifrån berget är fantastisk? Ja, det gjorde jag. Men kan säga det igen. Och igen. Uppe på berget finns också ett museum över Marmorbrukets historia (från ca 1675 till avvecklingen 1975) och ett besök där sätter lätt fantasin i rörelse. Vilket liv det måste ha varit när det jobbades för fullt här, säg på 1700-talet. Släggor, hackor, mejslar, kilar och sågar förde ett förskräckligt oväsen till ackompanjemang av rullande stenar och stenpartier. Det gnisslade och gnällde,mullrade och bullrade,  slip- och polermaskiner tjöt och brölade, fräste i kontakten med stenen, mansröster som ropade till varandra, skrek ut order och stönade under det tunga arbetet, hästar som pustade och frustade uppför backen med tunga vagnslass som dignade under tyngden av den vackra och grönskimrande Kolmårdsmarmorn. 
Exempel på föremål av marmor finns det för övrigt gott om på museet. Dessutom bilder på en massa arbetare utan skyddsutrustning. Hörselskydd? Vad är det?

Bild: Jörgen Auer
Från marmorbruket gick vår färd vidare till ödekyrkan och kyrkogården i Krokek. Visserligen brann kyrkan redan 1889, men här har man sommartid fortfarande gudstjänster. Här fanns för nära 1000 år sen ett kloster, på Magnus Ladulås tid. Vårfruklostret tillhörde franciskanerorden, men efter reformationen upphörde klostret. I stället byggdes ett mindre kapell som i slutet av 1500-talet ersattes av Gunillakyrkan som sedan revs 1747 och ersattes av Kung Fredriks kyrka, den stenkyrka vi nu ser resterna av. 
Källa: kyrkokartan.se

Bild: Jörgen Auer
Eftersom vi nu befann oss i Sörmland så kändes det helt naturligt att se alla vita näckrosor (Sörmlands landskapsblomma) i en vik av Virlången som ligger i såväl Katrineholms som Nyköpings kommun. Vi rastade vid sjön och njöt av stillheten och rofylldheten. Två killar gav sig ut i båt och fiskade. Jag googlade och fann att sjön har gott om abborre, björkna, braxen och gers (Wikipedia).

Bild: Jörgen Auer
Hemkommen gick jag en promenad. Satt sedan bara och vilade på min lilla stenveranda i den tryckande värmen. Åska på gång? Åkte därefter och handlade sent på Citygross (kl 21) och på väg hem fick jag stanna vid Circle K för att solen just sänkte sig ned mellan tvenne små träddungar längre bort mot Mörby till. 
Det var så vackert. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar