På väg mot morgondagen

Bild: Jörgen Auer

God natt! Eller god morgon, passar kanske bättre? Ja, det gör det. Klockan har passerat 01 när jag skriver det här. Jag var så inne i släktforskning att jag helt glömde tiden. Eller om den glömde bort mig. Man blir lätt lite yr av allt letande och alla namn som fladdrar förbi som villrådiga fjärilar: vart är jag på väg?

Mot morgondagen, svarar du kanske. Och det är riktigt. Det är man ju alltid, även om dagen som är i dag ska klaras av först.

Sen kommer morgondagen, och morgondagens morgondag. Ända till slutet är vi på väg. Och det finns väl något av en tröst för efterlevande i detta faktum att deras nära (och kära?) i alla fall var på väg mot morgondagen när döden kom.

Torsdag i dag, jaha? Vad ska jag då hitta på? Långpromenad, kanske. Gräsklippning? På tal om gräs så har jag ju en hög me  ogräs som måste bort.. Därför måste jag inhandla några plastpåsar att forsla bort gräset i. Nåt mer som måste handlas? Eh, ja ett par byxor, kanske? Den som inga byxor har får gå med rumpan bar. Och det har jag ingen lust med. Men så heter jag inte Carolina Gynning, heller och styrs inte av mitt könsorgan. För övrigt anser jag att hon får leva som hon vill. 

God natt. Eller god morgon. Det kanske är mitt på dan du tittar in här? I så fall: god dag. Ja, jag önskar dig en god dag.