Tankar inför nästa år

Bild: Jörgen Auer

Julen 2020 är över och vad ska vi säga om den? Att den är som ingen annan jul före den är självklart med tanke på covid-19 och de umbäranden och uppoffringar många tvingats till och den sorg och bedrövelse som följt i dess spår. För egen del har årets jul varit den första som änkling efter Ingers bortgång 31 mars. Det betydde att julen inte på något sätt kunde firas på sedvanligt vis, inte ens utan pandemin. Men jul har det ändå varit och vi har världen runt firat den på lite olika sätt, försökt göra den så trivsam och god som vi har kunnat, i decimerat umgänge när några av oss inte kunde eller vågade medverka på grund av smittorisker.

Nu går vi mot nyårshelgen och 2021. Vad kan vi förvänta oss där? Att det smäller? Troligen. För helgen absolut och för året skjuts eller bombas det antagligen någonstans när som helst. Var som helst. Så är det nu för tiden och det kommer vi att få leva med för all framtid. 

Men förhoppningsvis kommer vi under året åter att kunna gå på konserter och idrottsevenemang och överhuvudtaget börja leva mer som vi är vana vid. Men när? Det vet vi ingenting om, inte ens forskarna om covid-19 vet, eftersom det är en ny smitta som drabbat oss och som ju nu muterat en eller två gånger dessutom. Och hur bra och verksamma är de vaccin som börjat att tas i bruk? Det återstår att se.  

Den pessimistiskt lagda säger kanske att vi får fortsätta leva som i år även hela 2021 och kanske i flera år till. Den optimistiska människan tror att vi snart kan börja kramas igen, kanske redan till våren eller senast i sommar.

Vad jag tror? Jag vet inte. Men säger också att jag innerligt hoppas att livet snart är som vanligt igen. Så att vi åter kan leva på det sätt som familj, släkt och vänner brukar leva. Tillsammans.