Bilder: Jörgen AuerJag brukar försöka undvika att bli för personlig i den här bloggen, men ibland är man bara tvungen. Som i dag när vi varit i Uppsala för att gratulera två födelsedagsbarn, dels vår dotter Rebecka, dels hennes son William. Så här såg den senare ut när han satte sig på den cykel som far- och morföräldrar gemensamt köpt åt honom. Själv kom jag osökt att tänka på när jag fick min första trehjuling, en röd med ratt. Jag tror att jag var tre och vet att jag kom att älska den där cykeln. William fyller två om några dar och kommer säkert att ha lika stor glädje av sin cykel som jag av min. Med cykeln ägde jag världen, den lilla värld som bestod av gårdsplanen kring familjens hyrda hus på Bjälbrunna gård utanför Norrköping.
Senare i dag gick vi ut i ett fantastiskt vårväder i Uppsala. Rebecka och William lekte i Stadsparken, ja pappa Robert var förstås också med även om han inte syns på bilden.
Uppsalaborna i övrigt verkade ha gått man ur huse för det var tjockt av folk överallt. De fikade, åt glass, solbadade, shoppade, hade picnic i Stadsparken, lekte med sina barn, och kring Fyrisån satt folk i tusental och hade det mysigt. Det var över huvud taget en sån där dag då en tillfällig besökare som jag bara måste konstatera: vi saknar ett Uppsala i Östergötland.
Senare i dag gick vi ut i ett fantastiskt vårväder i Uppsala. Rebecka och William lekte i Stadsparken, ja pappa Robert var förstås också med även om han inte syns på bilden.
Uppsalaborna i övrigt verkade ha gått man ur huse för det var tjockt av folk överallt. De fikade, åt glass, solbadade, shoppade, hade picnic i Stadsparken, lekte med sina barn, och kring Fyrisån satt folk i tusental och hade det mysigt. Det var över huvud taget en sån där dag då en tillfällig besökare som jag bara måste konstatera: vi saknar ett Uppsala i Östergötland.
