torsdag 31 mars 2016

Gå i fängelse i Linköping

Bild: Jörgen Auer
Gå i fängelse, brukar det visst stå när man spelar Monopol. Peter Jigerström och jag gick i fängelse utan att spela. Vårt besök på äventyrsföretaget Prison Island i Tornby, Linköping presenteras på tisdag nästa vecka i Correns bilaga Mera Linköping (som tyvärr endast kommer ut i Linköping). För Jiggens snygga bilder från ett flertal celler är värda ännu fler tittare.
Jag har varit i fängelse några gånger tidigare. På 70-talet jobbade jag en (1) dag på Norrköpings beryktade fängelse och fick bland annat uppleva en förmiddag på östra avdelningen (med mördare och våldsmän). Otäckt ställe där man även som vakt var inlåst ordentligt och behövde ta sig igenom ett flertal kodlåsta portar för att komma ut. Usch.
På 70-talet satt jag också tre dar i buren på Carl Gustaf camp i Famagusta där den svenska FN-bataljonen var förlagd. Brottet? För sen ankomst efter nattpermis.
2011 besökte jag det gamla fängelset i Hämeenlinna (Tavastehus) i Finland bara för att min farfarsfar hade jobbat där som vakt. Det fängelsets innandöme är väldigt likt delar av Prison Island i Linköping.
Arkivbild 2011: Jörgen Auer
Fängelset i Hämeenlinna.
 

onsdag 30 mars 2016

Scener ur verkligheten

 Bild: Jörgen Auer
Det här är Siri Hammarbäck. Jag träffade henne i Linköping för någon vecka sedan för ett reportage om Teatergatan.
 Bild: Jörgen Auer
Och det här är Joachim Leo gåendes på Teatergatan i Norrköping.
Bild ur Mera Linköping
Så här presenterades reportaget i tisdagens Mera. Reportaget ingår i serien gatuliv där jag besöker gator med samma namn i Linköping och Norrköping. Det lär finnas ett 25-tal, så det finns ett antal kvar att besöka. Serien publiceras även i Norrköpings Tidningars bilaga Mera som till skillnad från Correns Mera bara kommer varannan vecka. 
Vad kan man säga om Teatergatan? Tja, gemensamt för städerna är naturligtvis att deras fina teaterhus från början av 1900-talet är belägna vid Teatergatan.

tisdag 29 mars 2016

Konstsimmare på Drögen

 Bild: Jörgen Auer
Se så elegant ring på Drögens botten. Men vem har gjort den? Konstsimmare?
 Bild: Jörgen Auer
Ja, på sätt och vis. Troligen är det fiskar som lekt. Eller som leker nu. En hona har lagt sina ägg i sanden, redo för en hane att sprida sin mjölke över. När som helst nu, vi är ju snart inne i april.
 Bild: Jörgen Auer
Samtliga dessa bilder togs i går, annandag påsk i Bäckhult.
 Bild: Jörgen Auer
Och de togs nere vid badlandet, sandstranden nedanför Bäckhult.
 Bild: Jörgen Auer
Jag har aldrig sett sådana ringar tidigare och var helt begeistrad. Men jag tog förstås andra bilder, av vilka jag visade några i inlägg i går.
Bild: Jörgen Auer
Men den här visade jag inte. Jag tyckte synd om isen på Drögen som inte såg frisk ut. Jag tror att den håller på att dö. Så är tidens gång. När isen dör, föds fisken.

måndag 28 mars 2016

Isen går upp på Drögen

 Bild: Jörgen Auer
Annandag påsk i Bäckhult: Där ute i Drögen släpper plötsligt isen och det blir öppet vatten.
 Bild: Jörgen Auer
Även intill land ser isen inte ut att vilja vara med längre. Hur länge till orkar den?
 Bild: Jörgen Auer
Några som orkar är däremot mullvadarna som gräver och gräver. Lite väl mycket om du frågar mig.
 Bild: Jörgen Auer
Röse är ett gammalt svenskt ord. Men äldre ändå är rör, som berättar samma sak - samlade stenar.
Bild: Jörgen Auer
På tal om rör så tänker jag inte ta mig ett helrör nu, men väl ett järn. Ska bara sätta mig till rätta först. Snart börjar ju 30 dagar i februari

söndag 27 mars 2016

Nytt blåsigt besök på Ulva kvarn

 Bild: Jörgen Auer
Påskdagens utflykt skedde till trevliga Ulva kvarn utanför Uppsala. Väl där tittade vi (med barn och
 Bild: Jörgen Auer
barnbarn) på hantverk, fikade och besökte Antikt och kuriosa samt besåg glasutställning, tillverkningen var tyvärr stängd i dag liksom restaurangen (men jag åt pannkakor på fiket i stället).
Bild: Jörgen Auer
Och jag kommer gärna tillbaka. Även om glasblåsningen lyste med sin frånvaro. Märkligt nog var det lika kallt och blåsigt i dag som vid förra årets besök. I alla fall lika blåsigt. Å andra sidan var det påsk då också. Jag kanske får välja en annan års- och högtid för nästa visit vid Ulva kvarn. Kanske är det en helt vanlig söndag som gör sig bäst?

lördag 26 mars 2016

En dålig väderspåman

Bild: Jörgen Auer
Bara att erkänna: jag är en dålig väderspåman. Eller egentligen är det inte jag utan norska väderlekstjänsten som jag tidigare haft så stor tilltro till. I går tittade jag på deras väder för i dag och skrev här i bloggen precis som yr.no att det skulle bli mulet i Östergötland (Linköping) hela förmiddagen, men soligt från klockan 14. 
Och vad är det första jag ser när jag vaknar 06.22? Sol! Och den skiner än 8.30.
Betyder detta att det blir mulet i eftermiddag?

fredag 25 mars 2016

Några kanaltankar i regnet

Bild: Jörgen Auer
Nej, vädret i dag föll mig inte alls i smaken. Men det var ändå skönt att kliva ur bilen i Berg och promenera bort till Ljungsbro längs kanalbanken. Ännu bättre blev förstås promenaden av sällskapet: dottern Pernilla och dotterdottern Stina Boel. Den lilla sov, vi vuxna berömde vandringsvägen och Berg, Ljungsbro och Göta kanal även om den senare är tömd nu och vi undrade hur här såg ut när kanalen byggdes mellan 1812 och 1832. Sammanlagt lär 58 000 indelta soldater från 16 regementen ha varit delaktiga i grävandet som skedde med järnskodda träspadar. Men hur många av soldaterna var just här, vid Berg och Ljungsbro? Ett par, tre tusen gissningsvis, kanske fler. 5 000?
Bild: Jörgen Auer
 Tänk om vi kunde tidsresa och passerat här när de grävde som mest. Vad hade vi sett? Vad hade vi hört? Vad hade vi sagt?
Det får vi aldrig veta. Vi vet däremot att kanalen invigdes 26 september 1832 av Karl XIV Johan.
Väderutsikten för lördagen och Linköping: Mulen förmiddag 3-5 grader utan nederbörd, svag vind, från kl 11 lite möjligheter till sol och kl 14 är det 10 grader varmt. Ingen nederbörd vare sig på dagen eller kvällen.
 

Till fjälls mitt i Oslo

 Bild: Jörgen Auer
Vilket hus! Vilken upplevelse! Den Norske Opera & Ballett invigde sitt eget operahus 2008 i Bjørvika, bara ett par hundra meter från centralstationen. Mitt i city således och med en fantastisk utsikt. Arkitektkontoret Snøhetta ritade och första spadtaget togs 2003.
 Bild: Jörgen Auer
I huvudsak har tre material använts för att åstadkomma den fantastiska byggnaden: Sten, trä och metall. Stenen är vit Carraramarmor,  träet inomhus i foajén och huvudscenen är ek, och metallfasaderna på taket är aluminium. Och så finns det som synes stora glaspartier.
 Bild: Jörgen Auer
Det är en upplevelse att bara gå utanför och på operans tak. Marmorn ligger som skidbackar och det är en väldigt trevlig känsla att "gå på tur" på området.
 Bild: Jörgen Auer
 Himlen känns nära.
 Bild: Jörgen Auer
Gott om plats är det gott om.
 Bild: Jörgen Auer
Och utsikten fantastisk.
 Bild: Jörgen Auer
Som sagt.
 Bild: Jörgen Auer
Även Holmenkollen känns nära.
Bild: Jörgen Auer
Det är många som vill titta på utsikten.
 Bild: Jörgen Auer
 Man kan gå länge och titta. Och det gör man gärna. Operahuset har blivit ett utflyktsmål. Man behöver inte gå på opera för att gå på Operan, så att säga. Även om jag gjorde det när jag var där för att lyssna på brorsdottern Agnes Auer (kanon, Agnes!) när hon sjöng Laurettas roll i Gianni Schicchi. Detta i Operahögskolens, masterstudenternas avgangsforestilling i samarbeid med Musikhögskolens symfoniorkester og Den norske Opera & Ballett. Två korta operor stod på programmet: förutom Gianni Schicchi av Giacomo Puccini även Ariadne auf Naxos - Vorspiel av Richard Strauss. Om dessa kan jag säga: mycket bra. Välspelade och välsjungna. Dessutom roliga.
Bild: Jörgen Auer
Jag som inte har varit i Oslo sedan 1997-1998 var ändå mest imponerad av Operahuset och funderar starkt på att åka dit igen. Bara för att åter få bestiga "fjället" mitt i byen.

torsdag 24 mars 2016

Ett par tranor ropade och skrek

 Bild: Jörgen Auer
Solen tittade fram i dag. Åtminstone emellanåt och mellan grenarna. Jag var i skogen. 
 Bild: Jörgen Auer
I skogen vid sjön var jag. Vid vassen som stod liksom i givakt och väntade. Förmodligen på vår.
 Bild: Jörgen Auer
 Men ännu ligger isen på just den här sjön och såväl vass som båt får vänta. Ska vi gissa två veckor till? Plus ett par dagar?
Bild: Jörgen Auer
I skogen växer det visst både uppåt och nedåt. Och blött är det på sina ställen, där för några dagar sedan var vitt och blankt av snö och is. Jag hörde och såg en hackspett trumma ihärdigt, ett par tranor ropade och skrek i södra änden av sjön och några korpar diskuterade livligt i skyn. Deras svarta vingar susade. Jag log och mådde bra.

Nu färgar vi tillvaron

Bild: Jörgen Auer
Glad Påsk! Låt oss sätta lite färg på tillvaron.

onsdag 23 mars 2016

Årets första mygga är död

Bild: Jörgen Auer
Vad i hel...! En mygga! Nu! Den flög på mig i dag, denna illasinnade varelse där jag satt intet ont anande och drack kaffe och bet i en god kaka (Cookies classics). Men den hade nog inte sett människor på ett bra tag för den hann inte med när jag med blixtens hastighet vispade till den.
Nu undrar jag: har myggan övervintrat här hemma i nån vrå och vaknat redan nu 23 mars, flera månader innan den egentligen ska börja suga vårt blod, eller har den kommit flygande från fjärran land för att ge oss denguefeber och var trött efter den långa resan?
Skit samma egentligen, för nu är den död.

tisdag 22 mars 2016

En teaterarkitekt och Selanders sällskap

 På reportage i såväl Linköping som Norrköping fotade jag fasadskyltar på städernas teatrar. Axel Anderberg och A. Anderberg - det måste väl vara samma person? Jodå, nog är det så. Men vem var denne Axel Anderberg som ritade våra fina östgötska teatrar? Har han ritat fler teaterhus?
Visst har han det, den gode Axel som föddes i Kristianstad 1860 och dog 1837 i Rotebro, Sollentuna. Áxel, som var son till en byggmästare utbildade sig till arkitekt vid Tekniska högskolan och Konstakademiens arkitektavdelning i Stockholm.
1887 utlystes en tävling om ett nytt operahus i huvudstaden. Det gamla från 1782 var föråldrat och brandfarligt. I tävlingen kom Axel Anderberg visserligen "bara" tvåa i, men det blev ändå hans förslag som så småningom var grunden till den nya operan som stod klar och invigdes 1898. Fast då var det Anderbergs femte version av det ursprungliga tävlingsbidraget som gällde.
Axel Anderberg har kallats Sveriges meste teaterarkitekt och ritade utöver Operan även Oscarsteatern i Stockholm och teaterhusen i Linköping, Norrköping, Karlstad och Kristianstad.
Invigningsföreställningen var densamma i Linköping och i Norrköping, även om det skillde fem år mellan dem. Spelade gjorde Hjalmar Selanders teatersällskap och stycket var Frans Hedbergs Bröllopet på Ulfåsa (1865) med den kända Bröllopsmarschen, komponerad av August Söderman. I alla fall i Norrköping spelade Selander själv rollen som Birger jarl medan en fröken Sjöberg spelade Mechthild, hans gemål. Det torde vara Maria (Maja) Sjöberg som åsyftas. En skådespelare som var engagerad i Hjalmar Selanders sällskap under några år i början av 1900-talet. Maria Sjöberg var född i Östersund 1885 och gifte sig 1912 med skådespelaren Artur Cederborgh. Han kom att bli en av svensk film mest anlitade birollsskådespelare och medverkade i ett 90-tal filmer. Den första var Hemsöborna, 1919, och den sista Prästen i Uddarbo, 1957. Han avled 1961.
Judit Edit Maria (Maja) Cederborgh medverkade också på film. Men endast en gång. Hon spelade pigan Amalia mot bland andra Fridolf Rhudin och Sigurd Wallén i Pojkarna på Storholmen, 1932. Hon avled 1972 i Stockholm.
Axel Anderberg hann med att rita andra byggnader också. Som S:t Johannes kyrka i Malmö, invigd 1907, Naturhistoriska riksmuseets byggnadskomplex i Frescati, Stockholm, 1907-1916, Saltsjöbadens stationshus vid Stadsgården, Stockholm, klar 1914 och tillbyggnaden av Carolina Rediviva i Uppsala 1913-1917.
Källor: Bo Löfvendahl: Arkitekten som gav oss platser att gråta på (Svenska Dagbladet 27 november 2010), sfi.se, svensk-filmdatabas, Wikipedia. 

måndag 21 mars 2016

Underbart vara gråtrut - eller?

 Bild: Jörgen Auer
Oh, vad en gråtruts liv kan vara underbart!
 Bild: Jörgen Auer
Se här, hela Oslo för mig själv.
 Bild: Jörgen Auer
Men, vad fanken? Vem är det där? Vad gör han här?
Bild: Marie Månsson
Vad gör Jörgen Auer på Oslooperans tak? Jag tror jag tar och skitar ner honom. 

Nina Lilja på hemmabana

Bild: Jörgen Auer
Nina Lilja i dubbel upplaga - och mer därtill från helgens dressyrtävlingar i Gottlösa. Det var visserligen Väderstads HSK som arrangerade och som hyrt in sig i ridanläggningen i Gottlösa. Men den som verkligen red på hemmabana var Nina Lilja eftersom
 
Bild: Jörgen Auer
tävlingarna hölls just på Nina och Sissi Liljas ridanläggning.Nina rider på bilderna Judit i en medelsvår B:2 som vanns av Mikaela Alderin-Danielsson, Jönköpings FK. Mer om tävlingen och just denna klass kan ses på morgondagens Ryktbart i Corren, NT och MVT.

söndag 20 mars 2016

Mer dressyr på Ryktbart

Bild: Jörgen Auer
Det här är en mobilbild från Väderstad HSK:s dressyrtävling i helgen och visar Malin Rosander och Pommello från Åtvidabergs Ridklubb. Mer om tävlingen kommer på Correns och NT:s Ryktbart på tisdag.

lördag 19 mars 2016

Jag läser extremt långsamt

Bild: Jörgen Auer
Vad gör man på tåg fem timmar mellan Oslo och Stockholm? Tja, man kan ju göra som jag: förkovra sig i norska språket. Jag läser Aftenposten Lördag som i dag bland annat berättar om ryska barn som på kadettskolan nr 5 i Moskva utbildas till en framtida karriär inom säkerhetstjänsten. Rubriken lyder: Her laerer russiske barn å bli spioner.
Intressant. Minst lika intressant är ett reportage om extremsport kontra det gammaldags norska friluftslivet med en tur på gamla träskidor. Rubriken för det mycket intressanta mötet mellan extremsportaren Karina Hollekim och 79-årige fjällsportsutövaren Nils Faarlund lyder: Extremt langsomt.
Mycket läsvärd tidning, Aftenposten. Och enligt artikeln verkar det långsamma och enkla vara riktigt inne nu. För det har de unga ringa vetskap om, vilket skulle öka intresset för att gå på tur, det enkla friluftslivet.

fredag 18 mars 2016

Någon minut i Karlstad

Bild: Jörgen Auer
Tåg Stockholm-Oslo avgång 11.06. På tåget har jag trevligt sällskap av systerdottern Marie och hennes döttrar Femke och Anouk. Vi sysselsätter oss med kortspel, något som heter tecknet, sjuan och Femhundra. Naturligtvis kollar vi också i våra telefoner. Anouk tar nu plötsligt fram sina matteböcker och tänker förkovra sig. Storasyster Femke kollar Gossip girl på sin padda. Södertälje, Katrineholm, Hallsberg, Degerfors och Kristinehamn har vi lagt bakom oss. Åkrarna ligger tråkigt gulbruna, ännu ligger snö här och var längs banvallen och i skuggiga trädgårdar. Men solen skiner och värmer även i Värmland. Om någon minut får vi se sola i Karlstad.
För där finns hon väl alltid?