Bild: Jörgen Auer
Jag tycker bestämt att det här är det bästa Simca Labim har gjort. Det är så mycket som bara försvinner i mängden annars. Här har hennes magiska huvud och händer lyckats fånga, ja vad? Med påsken nära förestående kan man tro att det ska föreställa påskkärringar. Varför verkar i så fall den blågula sakna kvast? Och är den längst till vänster verkligen en kärring? Är det inte en figur med erigerad penis? Ja, man undrar ju. Precis som man gör om Simca Labim. Vem är hon? Och varför tycker jag mig känna igen signaturen? Det är nåt med bokstävernas spretande som verkar bekant. Till och med välbekant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar