Bild: Jörgen Auer
Så går en dag och kommer aldrig åter. Eller, kan vi verkligen vara säkra på det? Just denna dag som vi kallar måndagen 20 februari 2023 kommer förstås inte tillbaka med just det namnet. Men dagen i sig, med händelser borde kunna gå att upprepa. Kanske inte så att varje vindpust kommer från exakt samma håll som i dag, men annars skulle det väl gå att upprepa det som timat har.
I alla fall min dag.
Jag gjorde nämligen just ingenting. Jag höll mig hemma och hemikring, träffade bara en granne som hastigast. I övrigt tillbringade jag dagen med mig själv. Vaknade, gick på toan, tog morgonpromenad, läste en tidning, åt frukost, fortsatte läsa, löste korsord, la pussel, gick på toan, drack förmiddagskaffe, tog ny promenad i terrängen, gick och kollade postlådan, diskade, fortsatte med pusslet, åt pannkakor, drack vatten, fortsatte med pusslet, åt lite choklad Allt det skulle jag kunna göra om på exakt samma sätt. Och för en dags skulle lyssnade jag inte på radio och tittade inte på tv. Däremot tittade jag genom fönstret på ett par hästar. De går där varje dag.
Så nog kan en dag komma åter.
Jag är beredd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar