Bild: Robert Karlsson
Vintern är snart slut och det börjar bli dags att summera den. Det jag kommer att sakna mest är stunderna med Ivan, min fiskekompis. Hur lugnt och tryggt var det inte att sitta där på bänken timme efter timme utan att få napp. Det var bara så mysigt att ha de där stunderna tillsammans. Oförglömliga stunder då vi just inte sa någonting utan bara var. Ibland tittade jag på honom och tyckte att han liksom sneglade åt mitt håll och log. Då log jag tillbaka och fortsatte göra ingenting.
Det vore kul om vi kunde göra om det i sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar