Våren kommer

Våren kommer, våren kommer. 

Och en häst. Vår häst.

Våren kommer med hästen.

Hästen kommer med våren.

Vår häst. Vår vår. Årets vår.

För svårt för mig

 Jag sitter med ett svårt korsord framför mig och blir förbannad. Det är inte roligt när man måste googla varannat ord! Alltså är korsordet för svårt. Så svårt att det blir dumt och rent löjligt att försöka tänka fram svaren. Så stopp och belägg för sån skit!

Men, ja, det står på tidningens frontsida att svårighetsgraden är den högsta så en köpare och ickelösare får skylla sig själv.

Fan också.

På väg någonstans

 Han låg i sängen och väntade på den sömn som inte verkade vilja infalla. Han tänkte på allt och ingenting, på ingenting och allt och försökte sedan upprepa allt vad han alldeles nyss funderat över.

Plötsligt såg han sig gå ombord på ett stort skepp. Han bar på två resväskor i ljusblått och en tunn, svart ryggväska. Själv hade han ljusblå jeans, en tröja i ljusgrönt och den lilla, fräcka kepsen av irländskt snitt. En gång vände han sig om och lät blicken fara som om han försökte ta in allt han såg. Deras ögon möttes. Han såg sig som ung, som medelålders och nu som gammal. Ett helt liv rullade förbi. 

Kanske var det sista resan?

Han undrade vad det kunde vara i väskorna? Kläder, förstås. Troligen något att läsa och något att äta och dricka. Väskorna verkade lätta. 

Ah, han bar på minnen, naturligtvis. Visst, han hade varit med om några tunga sådana också, men visste sig också inte vara den som tyngdes av dem. Han hade lätt för att minnas, men lika lätt för att glömma. Smärta väger mycket till en början, men nästan ingenting när man väl kommit underfund med och accepterat den.

Så många roliga, soliga, tokiga, brokiga minnen! Han ville ropa till sig själv där på båten: hallå, öppna väskorna! Men nu såg han sig knappt i folkmassan, huvudet guppade lite för var långsamt steg och plötsligt var han borta. En stor dörr stängdes och det blåvita fartyget (var det en färja?) lade snart ut.

Vinden var ljum och västlig. Solen på sitt bästa humör, himlen klarblå. Det var en underbar dag. Han undrade hur nästa morgon skulle te sig.

Skulle te sig. Skulle, te, sig.

Korsordskungen

Vilken dag! Vilket drag! Vilka tag! Har var ju närmast otrolig i dag. 

Korsordskungen.

Det var så han kände sig där han låg i sängen på långfredagens kväll. Kungen av korsord. Hur många hade han löst denna dag? Åtta? Nio? Kanske tio. Korsorden liksom for omkring honom Och det var inga lätta grejer, heller. Exemplar efter exemplar av gamla Aftonbladet och Upsala Nya Tidning raddades upp framför honom av glada vänner och kvarten/halvtimmen senare lämnade de sängen och slängdes på golvet med rutorna fyllda av hans kråkfötter. Med rätta svar, förstås.

När började han lösa korsord? Så fort han lärde sig läsa härmade han sina föräldrar och de löste korsord vareviga dag.

J̌a, så var det.

Så många löste han inte då. Men år förändrar oss och lär oss svårare och svårare ordkombinationer och med tiden får man sina konstruktörsfavoriter. Lär sig förstå hur de tänker. Deras klurigheter.

Han skickade aldrig in några svar. Det var ingen glädje för honom att vinna en bok eller vad de nu kunde vara. Nä, glädjen såg han i att så snabbt som möjligt finna rätt bokstav för den ruta han befann sig vid och kunna koppla ihop meningen den ingick i.

Tänk, hur lätt skulle det inte vara för honom att bli kongen av Sverige. Korsordskonungen. Men just nu tog  det mot och det snurrade av tidningar på väg  förbi honom utan att han brydde sig. Han var trött.

I morn skullen han ta upp tanken igen och hoppades på korsord med långa meningar att lösa. De korsorden med gulfärgade, eller grå rutor med texter som: han slår ett slag för en lyckad golfrunda, ska bli svaret.

Nä, sov nu, kung i morn.

God natt.

Vad ser man på slätten?

Bild: Jörgen Auer

Visst är det fint med de vidsträckta vyer man kan få se på östgötaslätten? Man undrar ju också hur långt man ser? Och vad det är man ser.

Vindkraftverk ja. Plus en kyrka mellan de två högra verken. Vilken kyrka, då?

Bild: Jörgen Auer

Det vet jag. Först fick jag studera bilden en stund, hade mina aningar, och visst är det Älvestad kyrka. Som faktiskt ligger på en liten höjd. Dessutom togs bilden bara på någon kilometers avstånd. På slätten kan man ju annars urskilja kyrkor och andra hus på bra mycket längre avstånd än så. Jag vet när jag från Älvestad kyrka just upptäckte Uljebergs Säteri i Viby  - en mil bort.

April är april

Bild: Jörgen Auer

Nej, bara för att solen skiner betyder det inte att våren är kommen. Men april är april och allt kan hända. Genom åren har månaden kunnat växla mellan snöstorm (jo) och sommarvärme och så regnfyllda dagar att hälften vore nog.

Någon som vet vilket vatten denna bilden visar? Bilden togs i dag.

Jo, det är Svartån. Bakom träden till vänster drar E4 förbi och bilden togs från en stillastående bil på väg E973 mellan Mantorp och Öjebro (Forsa).

Målet som till VM bär

Bild via Viaplay

Här är målet som tar Sverige till sommarens VM. Viktor Gyökeres håller sig framme och krutar in bollen bakom Polens målvakt Grabbara. 3-2 till Sverige.

Bild via Viaplay

Det förlösande målet ur annan synvinkel.

Bild via Viaplay

Och svenskt jubel. Jag hade glädjen att få vara en månad 1994 i USA och få jobba med fotbolls-VM och den sportsliga bevakningen. Den här gången stannar jag hemma.

För övrigt startar Sverige VM med match i Mexiko som också är arrangör liksom även Kanada.