måndag 28 februari 2022

Jag är en blå pupill

Bild: Jörgen Auer

Vad ser man i en hästs mörka ögon? Vad som helst, säger jag som tittade djupt i ett sådant öga i dag. Jag tyckte mig se en sjö eller brunn, ett vatten så mörkt att det både skrämde och lockade. Men jag såg också ett intet, alltså något som inte sa mig någonting, som inte lämnade ledtrådar till vidare efterforskningar, hit men inte längre.
Och så såg jag mig själv i ögats spegelblanka yta, där det blåa i min jacka tycktes som pupill.
 
Bild: Jörgen Auer

Kanske var det därför som jag också tog en selfie vid några reklamskyltar längs E4. Här syntes jackan ännu bättre. Och passande nog stod jag framför en skylt med reklam för Team Sportia i Mantorp. Det var i den butiken som jackan köptes.

Bild: Jörgen Auer

28 februari och solsken. Klart att jag letar efter vårtecken då. De här snödropparna såg jag vid de gamla husresterna längst österut på Uljebergs ås, de där rucklen som kan ses från E4-an, strax före Mantorp. Om någon vecka är det nog ett helt täcke snödroppar där.

Bild: Jörgen Auer

En liten biltur tog jag också i dag. Behövde nämligen tanka och efter besök hos Gulf i Mantorp åkte jag en sväng bara för att njuta av vädret. Passerade Normlösa och stannade nära Skonberga Södergård för att ta en bild på några vindkraftverk. Mellan två av dem syntes en kyrka några kilometer bort. Älvestad kyrka.
Vid Södergården gick Emma Tillys hästar och betade. De stirrade nyfiket på mig. Om någon människa då hade tittat i ett av dessa nyfikna ögon så hade jag kanske varit en blå pupill där också.

söndag 27 februari 2022

Några ord om livet

Bild: Jörgen Auer

Livet, vad är det? Jag skulle svara att livet är både njutning och plåga, himmel och helvete. För många är livet en kamp för att överleva, för andra är det en tillvaro i lyx och överflöd. För mig är livet allt jag gör och inte gör under min vakna tid. 
I dag var livet gott mot mig. Solen värmde under en promenad i Mantorp, den så kallade Vetarundan.
 
Bild: Jörgen Auer

Tänk, under en lång följd av år gick jag Vetarundan flera gånger i veckan. Nu när jag inte längre bor inne i Mantorp går jag den bara en gång i månaden.

Bild: Jörgen Auer

Men jag tycker den är lika fin nu som tidigare och den skänker mig både glädje och njutning. Veta kyrka med kyrkogård gör sig verkligen på bild, liksom tornet. 

Bild: Jörgen Auer

På eftermiddagen gick jag Uljebergsrundan, dvs travbanan där. Solen var på väg ner. Jag kände mig pigg. Redo för nästa steg, och nästa. 

Bild: Jörgen Auer

Frågan är dock: vilket är nästa steg? I vilken riktning går det? Livet kan inte bara vara att promenera, det måste innehålla någon större mening också. Vad finns det att göra? Vad kan jag göra? Och vad vill jag göra?

Bild: Jörgen Auer

Fotografera gillar jag. Men det är och förblir en hobby. I dag tog jag till exempel den här selfien. Lite kul. Eller?

Bild från Svt

På kvällen såg jag amerikanarna i Allt för Sverige. Också kul. Den här gången fick Sally Franson träffa delar av sin svenska släkt.

Bild från Svt

Sen såg jag Sinner, inte jättebra serie med trögtänkt huvudperson, och långsam handling. Ändå tittar jag.
Efter det fortsatte jag i Svt1 och såg utmärkta norska serien Lykkelandet (bilden). Har man varit ombord på en oljerigg i storm är serien ännu bättre. Livet ombord är både spännande och slitsamt. 

Ett par timmar i naturen

Bild: Jörgen Auer

En sådan dag! Härligt väder från morgon till kväll i Östergötland. Det här är lördag morgon och jag har just hämtat Corren i postlådan på Uljeberg.

Bild: Jörgen Auer

Redan klockan 9 blev jag upphämtad av sonen Martin med familj för vidare färd till Kisa där vi firade sjuåriga Stina Boel samt uppehöll oss i skogen en timme.

Bild: Jörgen Auer

Det var så fint väder att det blev naturen en gång till för mig när jag var hemma igen och därför ytterligare en timme i vårsolen.

Bild: Jörgen Auer

Om jag satt stilla och solade? Nej, jag studerade terrängformationer, träddito, fornminnen, buskvegetationen, fågelliv, såg bland annat korpar och en hackspett. 

 Bild: Jörgen Auer
 
Fotade gjorde jag förstås också och som vanligt uppehöll jag mig en stund vid den här stiliga och spretande enbusken.

Undrar var jag fotar i morgon?

fredag 25 februari 2022

Alltid fint på Råssnäsudden

Bild: Jörgen Auer
Motala är fantastiskt fint. Inte minst promenaden utefter Råssnäsudden. I dag fick jag sällskap av dottern Rebecka. Hennes första besök där. Åh, så fint. Hit måste jag komma tillbaka, var hennes kommentar.

Bild: Jörgen Auer
Fast visst blåste det kallt från Vättern, så pass att jag som inte hade vantar på mig blev rejält kall om händerna. Skönt då att veta att man har rattvärme i bilen.

Bild: Jörgen Auer
Vad talar man om på en sådan promenad medan kvällsmörkret smyger sig på? Tja, lite av varje. Vad man ser och hör just där och då, vattnets brus, Motalabron och övriga ljus inifrån city, men också om ryssarnas invasion av Ukraina, krigets fasor, flyktingar, morgondagen, framtiden. Vad som.

Det här är sant

 Putin är en idiot.

torsdag 24 februari 2022

Vestenmix nu i Sverige

Bild: Jörgen Auer

Ser man på, här på en parkering vid Circle K i Mantorp står en bil från det estniska byggföretaget Vestenmix och liksom bara väntar på att få bli nästa gäst i min serie Transport på svenska vägar. 
Hemsidan vestenmix.ee berättar det mesta om vad man vill veta om företaget som grundades 2007 och som har sin främsta verksamhet i Estland, men även byggt hus i Frankrike, Portugal, Lettland, Litauen och nu uppenbarligen även i Sverige.
Huvudsakliga verksamhet är montering av limmat trä och CLT (korslimmat trä), förkortningen betyder Cross laminated timber, vilket främst används till bärande delar i stommar till flervåningshus, industrilokaler, skolor, daghem, specialobjekt och småhus.
Vestenmix hör hemma i sydöstra Estland, närmare bestämt i den lilla byn Reola, nio kilometer söder om universitetsstaden Tartu.
Enligt inforegister.ee hade Vestenmix 12 anställda i slutet av 2021 och omsatte 265 220 euro. Visste du förresten att Circle K är kanadensiskt? Ja, så är det. Det är ett varumärke för bensinstationer och närbutiker som drivs av kanadensiska Alimentation Couche-Tard.

onsdag 23 februari 2022

Kör uppmärksamt

Bild: Jörgen Auer

Nu är det såna där tider igen. Såna där då andra säger åt en att man ska köra försiktigt.
Försiktigt hjälper inte. Uppmärksamt är betydligt bättre. Kör uppmärksamt. Och kanske även lite försiktigt. 

tisdag 22 februari 2022

Jag vet inte varför

Bild: Jörgen Auer

måndag 21 februari 2022

Färska grönsaker på väg

Bild: Jörgen Auer

 Ny bil igen, men samma gamla serie: Transport på svenska vägar. Den här gången är det en bil från turkiska transportföretaget Erman Nakliyat som fångat min uppmärksamhet. Om företaget kan man läsa på hemsidan ermannakliyat.com.tr  och får då veta att det är ett familjeföretag, startat 1993 i Mersin.

Huvudsakligen kör man färska grönsaker och frukt samt frusna produkter, som havsläckerheter.  Erman Logistics är företagsgruppens flaggskepp och man har tillgång till 50 truckar med kylkapacitet ner till -25 grader.

Tyvärr har jag inte lyckats ta reda på hur många anställda Erman har eller hur stor omsättningen är. Men med så många bilar torde väl personalstyrkan uppgå till minst ett 50-tal personer. Företaget håller också lager i Mersin.

söndag 20 februari 2022

Vaken en tid till

Bild: Jörgen Auer

OS 2002 är slut. Skönt. Då kanske man kan börja leva som vanligt igen. Med tider och så, menar jag.
Visst ja, jag glömde ju att jag levt på samma vis i massor av år, vaken på nätterna och bryr mig inte så mycket om det där med sömn. 
Söndagen började annars med en hel del OS, skidor och hockey. Dagens bästa var en timme ute i solen. 
Nu? Ska jag inte lägga mig, nej, jag ska nog släktforska lite. Tänker leta bouppteckningar. Sov gott.
 

Finland värdig vinnare

Bild från Kanal 5
Finland vann sitt första OS-guld i ishockey genom att besegra Ryssland (eller ROC, Ryska olympiska kommittén) med 2-1. Efteråt delade finske lagkaptenen Valtteri Filppula, tillika fanbärare vid  OS-invigningen i Peking, ut guldmedaljerna, här till Petteri Lindbohm. Till vänster Sami Vatanen.
 
Bild från Kanal 5
Och Sami Vatanen, precis som Filppula till vardags i Geneve Servette i Schweiz,   visade med stolthet gärna upp sin medalj.

Bild från Kanal 5
Visst var Finland värdig vinnare i den olympiska hockeyn 2022 där Ryssland och Slovakien tog silver respektive brons. Sverige kom fyra.

Bild: Jörgen Auer
Sen gick jag ut en sväng. Ett varv på travbanan. Och lite snack med travtränaren Stefan Dahl.

lördag 19 februari 2022

Härlig vinterdag

Bild: Jörgen Auer
Vilken vinterdag det blev! Jag pulsade två varv på Uljebergs travspår, vilket kändes i kroppen. Jag var dock tvungen vila mellan varven. Men jag är snart i god form, egentligen är jag väl det redan, med tanke på omständigheterna.
 
Bild: Jörgen Auer
Hästarna verkade också trivas i solskenet. Eller var det snön som fick dem att se så glada ut?

Bild: Jörgen Auer
Himlen var så där otroligt blå som bara himmel och hav kan vara.

Bild: Jörgen Auer
Och jag, ja jag fotade förstås.

Bild: Jörgen Auer
Hästarna blir jag aldrig trött på. 

Bild: Jörgen Auer
Kvällssolen fick det att se ut som det bodde någon högst upp i Uljebergs stora ladugård. Fast det kanske det gör?

Bild från Svt
Linda Bengtzing hade inte bästa låten i lördagens Mello, men nog levererade hon precis som alla de andra sju gånger hon varit med. Det var fart, färg, fest. Mello.

fredag 18 februari 2022

Snödroppar dagens höjdare

Bild: Jörgen Auer

Dagens höjdare: upptäckten av snödroppar alldeles utanför husknuten.

Bild från TV5

En annan höjdare var semifinalen i OS-hockeyn mellan Sverige och Ryssland. Oavgjort 1-1 efter full tid och förlängning.

Bild från TV5

I avgörande straffläggning såg Arseni Gritsyuk till att det blev ryssarna som fick jubla och som får möta Finland i finalen. För Sverige väntar bronsmatch mot Slovakien.


Ett av 320 från Zet

Bild: Jörgen Auer

Här står ett fordon tillhörigt polska företaget Zet Transport och det finns några fordon att välja mellan där, närmare 320 stycken! Det skriver företaget på hemsidan zettransport.com där man också berättar att företaget startades 1993, då med två lastbilstraktorer och fyra anställda.
I dag har företaget vuxit rejält, har enligt hemsidan 500 anställda, och verkställde 2018 över 49 000 transportorder! Zet Transport hör hemma i södra Polen, i Nowy Sacz.
Enligt Dun and Bradstreet (dnb.com) som tillhandahåller data, analyser och insikter för företag, omsätter Zet Transport 54,39 miljoner dollar.
De här raderna skrivs för att Zet Transport nu är medlem i en exklusiv samling transportföretag, nämligen min serie Transport på svenska vägar, tillkommen enbart i syfte att stilla min nyfikenhet på var alla transportfordon på vägarna egentligen hör hemma. 

torsdag 17 februari 2022

Jag går lite närmare

Bild: Jörgen Auer
I dag gick jag mitt första hela varv på Uljebergs travbana efter operationen 1 februari. Det kändes bra.
 
Bild: Jörgen Auer
Jag bestämde mig också för att gå lite närmare. Närmare de naturliga formationer och gamla träd och stubbar jag såg. Då blev det som bilderna visar.

Bild: Jörgen Auer
Ett giraffliknande djur såg jag också. Eller en jättelama, alpackadito eller vad det nu var. Lite kul.

onsdag 16 februari 2022

Om så bara för en timme


Bild: Jörgen Auer
Ah! Så skönt att kunna vara ute igen, om så blott för en timme. Naturen skänker sådan lisa att jag närapå tror att jag är ett träd.

Bild: Jörgen Auer
I morgon har jag för avsikt att fortsätta växa.

Bild: Jörgen Auer
Alltså borde det bli nytt besök i skogen. Om så bara för ännu en timme. Jag orkar inte så mycket än efter operationen.
 
Bild: Jörgen Auer
Men jag orkar åka bil runt, stanna till och ta en bild lite här och där. Var stannar jag i morgon?

tisdag 15 februari 2022

Trevliga möten på ViN

Bild: Jörgen Auer
Tänk, så många människor man kan träffa på under en sjukhusvistelse. Jag har legat på Vrinnevisjukhuset i Norrköping i 14 dar efter en tumöroperation i tjocktarmen. När jag skriver det här är jag hemkommen och klockan närmar sig läggdags. Undersköterskan på bilden heter Zhara och är 20 år. Vi hade några korta och trevliga samtal. Jag fick till exempel veta att hon kom till Sverige från Iran 2015. Men också att hon ännu tidigare kom från Afghanistan till Iran. I ursprungslandet bodde hon i staden Ghazni, 56 000 invånare. Det sistnämnda googlade jag fram. Zhara hade ingen aning, menade hon.
En morgon nu på sjukhuset hämtade hon vatten åt mig. Varpå jag passade på att fråga om hon bodde så att det fanns vatten indraget hemma i Ghazni.
- Nähä, småskrattade hon, det såg inte ut som här. Vi fick gå ut på gatan med en dunk och leta reda på en kran. Det fanns en ganska nära oss.
Nu har hon vant sig vid lyxen att det finns vatten i varje bostad, i varje skola, på varje sjukhus.
 
Bild: Jörgen Auer
Så många okända hjältar det finns. Ja, det vet ju alla hur sjukhuspersonal världen över fått kämpa under pandemin. Men det finns så många andra sjukdomar som också kräver ork och tid. Styrka.
Och då finns de där över hela Sverige, ja hela världen. De där som vårdar oss, som för de flesta av oss bara är ett förnamn på en plastremsa på bröstet. 
Jag såg under mina 14 dar på Vrinnevisjukhuset ett 20-tal sjuksköterskor, undersköterskor och elever inte bara hjälpa och serva mig, utan även alla andra patienter. Tänka sig att jag inte var Prio 1 varje dag? Hm. Nåja.

Bild: Jörgen Auer
Det här är undersköterskan Aresou, eller vi kan kalla henne Arre. Det sa hon att jag gärna kunde skriva.
Det visade sig att hon precis som Zhara ursprungligen kommer från Afghanistan. Och ja, de är bästisar. 
Jag frågade om det här var hennes drömjobb.
- Nej, men en bit på vägen. Jag vill bli tandhygienist.
Jag blev därför inte så förvånad när även Zhara sa sig vilja plugga till tandhygienist.
Tack, tjejer, ni förgyllde mina dagar på sjukhuset. Det gjorde även Amani, Angelica, Anna, Nathalie, Gema, Elin och alla andra som på minsta sätt fanns där för mig. Varm kram!
Den gäller naturligtvis även de manliga sjuksköterskor som tog hand om mig.
Och naturligtvis gäller den läkarteamet Staffan, Karin, Max på kirurgen.
Tack.