onsdag 27 maj 2026

Skön sommarblandning


BIld: Jörgen Auer
Nu har kvigorna kommit till Uljebergs Säteri för sommarbete. De 20 blivande kossorna hör annars hemma på Stora Dömestorp i Skeda.

Bild: Stina Boel
Stämningsfylld rapsbild från Uljebergs Säteri i Mantorp av Kisaboende Stina Boel Auer, barnbarn till mig.

Bild: Jörgen Auer
Mer stämning och nu är det morfar själv som tagit bilden. Även detta från Uljeberg.

Bild: Jörgen Auer
Lite konst måste med också. Kvällssolen ger sig på en häst! av glas och blir till något jag aldrig tidigare har skådat. Har du?

tisdag 26 maj 2026

Lovande IFK-spel


Bild via play
IFK Norrköpings hemmamatch mot Östers IF i superettan blev en höjdare i alla jämfört med förra matchen och särskilt första halvlek. Jemal på vänsterkanten firade stora triumfer och hade glädjen göra 2-0-målet.
Bollen anas i bortre krysset.

 Bild viaplay
Ännu snyggare var Tim Pricas 1-0. Han ses här närmast i bild och har precis överlistat Östers målvakt som ses sittande vid bortre stolpen. Bäst på plan IFK:s engelsman Ryan Nelson. Hemmalagets försvarsspel och anfallslusta var kul att se i första halvlek.
Det här spelet kan lova mer.

lördag 23 maj 2026

Fantastisk morgon


Video: Jörgen Auer
En sådan underbar morgon! Klockan efter 06 och jag öppnar ett fönster och låter natur, miljö, ekologi, biologi, artrikedom, flora och fauna strömma in i min kammare. För någon minut glömmer jag min sjukdom och ler förnöjt.

onsdag 20 maj 2026

Så kan det ha varit

Bild: Jörgen Auer

Hallå där! Plötsligt dök den upp bara, tanken
på ett nytt avsnitt av Namn och nytt.
Platsen är välkänd för alla Linköpingsbor och för alla som varit i Gamla Linköping. Framför huset, ute på Kryddbodtorget står en grupp musicerande ungdomar. De är från Tyskland och bilden togs i maj förra året.
Men vad heter de spelande pojkarna?
En titt på tyska namnlistor kan ge en fingervisning: oerhört populärt namn de senaste decennierna har till exempel Matteo varit, och Paul återfinns i topp år efter år, precis som Alexander och Konrad.
Nu upptäcker jag en tjej i bandet också och väljer att kalla henne Hannah eller Mia.
När bilden togs visste jag också var bandet hörde hemma. Det har jag glömt, men eftersom Tyskland är stort och städerna många kan jag låtsas att mina ovan nämnda ungdomar kommer från var sin stad i landet.
Sålunda: Matteo bor i Aachen, Paul i Dortmund, Alexander hör hemma i Essen och Konrad i Straubing. Hannah bor i Kiel.

Hannahs föräldrar Birgitte och Ludwig Sollert är välkända inom segelsporten i Kiel och säljer via egna bolaget WasserTrick mer än tio olika båtklasser.
Konrads mamma Eva driver hotell/gasthaus Zum Zimmer, fadern Christer Borg är död.
I Essen driver Alexanders föräldrar Simon och Cloette taxirörelse vid namn just Cloette.
Alldeles söder om Dortmund, närmare bestämt längs Autostradan mot Wuppertal bedriver Pauls släkt lantbruk sedan 1830-talet. Gården heter Gnoss. Slutligen, Matteo i vita kepan utanför Dahlbergs åkte med sina föräldrar Dino och Magdalena samt lillasyster Elena till Sverige. Alla andra åkte buss.

söndag 17 maj 2026

Bangaranga, Bulgarien

 

Bild via Svt
Darina Nikolaeva Yotova (Dara) och fyra svenska dansare (samt koreograferat av Benke Rydman) fixade Bulgariens första Mello-seger när landet skrällde och vann i Wien. Grattis! Det är 27-åriga Dara till höger. Mannen heter Noam Bettan och sjöng Israels låt som slutade tvåa.

Storfavoriten Finland kom bara sexa och svenska förhoppningar om en placering högt upp för Felicia och My System grusades snabbt i omröstningen där i stället Israel och Bulgarien snöt åt sig poäng i ganska rask takt. Men tolvpoängarna spreds åt alla de håll och det blev många om budet. Vem skulle vinna?

Det blev Dara, född i Varna i september 98 som fick överlägset mest publikröster.

Sverige hamnade till slut på plats 20, sämsta resultatet på 16 år.

fredag 15 maj 2026

Skönhet lockar

Bild: Jörgen Auer

Alltså, om jag finner något vackert så kan jag sen stirra på det i evigheter. Inte så att jag blir sittande framför föremålet i flera timmar, men min blick dras till objektet så fort jag är i närheten.
Och det gäller kanske för oss alla?
Skönhet lockar.
Andra människor bör man försöka undgå att stirra på. De kan bli förbannade. Vad glor du på?
Bättre då att snegla på dem på restauranger, caféer, barer. Det är ganska kul och underskattad sysselsättning. Ja, fortfarande.
Och tänk så mycket man sneglat på tjejer. Hela gymnasiet, i mitt fall även realskolan, dvs motsvarande högstadiet. 
Gav det ihärdiga sneglandet någonting? Jo, då.
Men medan känslan efter en stund med blommorna skänkt mig avkoppling, lugn och ro har sneglandet fört med sig stress och oro.
Såg han mig, märkte hon?
Blommor brukar ju lukta godare än människor också.

torsdag 14 maj 2026

Apelblom och tjong

Bild: Stina Boel Auer

Nog tillhör apelblom de allra vackraste blommorna? I alla fall om mitt barnbarn, elvaåriga Stina Boel får ta bilderna.

Bild: Stina Boel Auer
Äppelträd i sig kanske inte är så snygga, de spretar och stretar och grenarna växer lite hur som. Nästan som vore de på väg mot ingenstans. 
Nej, det är de rosenskimrande blommande äppelträden som är helt fantastiska.

Nu något helt annat. IFK Norrköping och gårdagens bakslag. 1-1, mot visserligen topplaget Nordic United låter ju inte så illa, men IFK-dominansen före paus borde resulterat i en 3-0-ledning.
Sista 15-20 minuterna av matchen var fullkomligt bedrövliga av hemmaspelarna som trycktes tillbaka och som det tycktes i panik började spela som Slaktarnas korplag på 50-talet. Tjong, tjong, tjong. Varje gång! Bort med bollen, inte en tanke på att försöka få tag på bollen och börja spela igen. Nordic får in bollen i matchens sjunde övertidsminut.
Jag skämdes i min tv-soffa. Det här var inte mitt IFK.

onsdag 13 maj 2026

Ruelse på Uljeberg

 

Bild: Jörgen Auer

Usch, vilken. pärs och vånda. Jag tror det var i går, mobilen satte djupa spår.

Så här var det. Jag hade suttit uppe mycket sent en natt, så sent att det blev tidigt. Jag rev och slet bland papper, slängde gamla räkningar och reportage. 03.45 var jag färdig och försökte sova en stund. Det blev mer en blund.

N̈är jag sömndrucken öppnade ögonen letade fingrarna efter mobilen. Den brukar jag ju alltid  avsluta kvällen med, en sista nyhetskoll. Men nu fanns den inte där. Nåja, jag skulle strax gå upp för frukost.

 Näe, mobilen var som uppslukad. Den fanns ingenstans. Men jag hittar den nog när den börjar ringa. Det ringer folk varenda dag nämligen och tror att jag är på prathumör. Jag har sagt till dem att jag i första hand är skribent, så ett sms kan vara bättre.

Nåväl, jag gick upp, letade igenom lägenheten flera gånger, öppnade till och med skåp och lådor där jag inte varit på den här sidan nyåret.

Men ingen mobil. Fast snart ringer den ju, tänkte jag. Ha, så jag bedrog mig.

Otroligt nog ringde det inte på hela dan!

Här någonstans drabbades jag av en black out. För jag kunde ju ha satt mig vid datorn och skrivit till nån som sen ringt . Då hade jag ju hört telefonen. Men jag tänkte inte på möjligheten. Jag tänkte ingenting.

Jo, jag satte på en tvättmaskin. Och just som vattnet började sippra, tänkte jag för sjuttioelfte gången: hur fanken kan en mobil vara som uppslukad?

Nej! Tänk om den ligger i tvätten!

De närmaste 120 minuterna blev en riktig plåga. Jag våndades så. Klarar en mobil en så behandling? Och alla bilderna!

Men varför ringer ingen, då?

Så blev det tyst. Tvätten var färdig. Jag vågade inte öppna luckan utan fikade i stället. Då först kom jag på att använda mic av datorn, kontaktade sonen som ringde.

Jag hörde den vackra melodi jag lagt in som signal (Dvoraks Songs my mother taught me) och gick till uppspelningsplatsen. En stor svart plastsäck som skulle till bränning nästa dag.

Just det. Jag måste ha avslutat nattens gedigna pappersarbete med att även kasta i telefonen!

En sån lättnad. Ruelsen jag kände i väntan på tvätten är nog bland nummer tre i topp i våndor jag varit med om. Ändå var och är det ju bara en mobiltelefon.

Bild: Jörgen Auer

måndag 11 maj 2026

Vad jag har för mig

Bild: Jörgen Auer

Facebook frågar mig varje dag: vad gör du? Blogger frågar mig aldrig någonting, tjatar aldrig på mig. Just därför ska blogger få reda på vad jag på senaste tiden har för mig. 
Jag städar inför min hädangång.

Bild: Jörgen Auer

Jo, så är det. Jag är svårt sjuk i cancer och vill hjälpa mina barn att få ordning på gamla bilder och papper, så mycket släng blir det. Ibland känns det oerhört tröttsamt, andra dagar bara uppigande.
Men böckerna? Vad gör du med böckerna, undrar många, särskilt de som vet att jag är boksamlare sedan många år.
Jag har hittat en mottagare (obs, gratis) och hoppas även hitta några köpare. Men jag känner ingen lust att sälja på Tradera eller Blocket och sen sitta och skicka böcker över hela Sverige. 
Jag får väl hålla öppet hus en dag.
Jag har inga kärleksromaner, Bra böcker eller spänningsromaner, utan främst böcker om Östergötland. Är du intresserad så hör av dig och kom till mig på en fika. 

lördag 9 maj 2026

På besök i Birgittas land

Bild : Jörgen Auer
Har varit på utflykt igen. Även den här gången lite söderut i Östergötland. Ja, och Jönköpings län där ju Tranås återfinns.
Heliga Birgitta vakade över oss längs rv 32 och den allt sedan invigningen 2003 återkommande frågan dök upp igen: vad hade hon för koppling till Boxholm?
Jo, som barn vistades hon en hel del hos sin moster Katarina på Aspenäs som ligger vid Sommen.

Bild: Jörgen Auer
Tranås från ovan. Och där borta: sjön Sommens blå vatten.

Bild: Jörgen Auer
Vi (systrarna Ami Auer och Brittis Falk samt vår eminente chaufför Kalle Geistler) är på väg till Torpön och tar förstås vägen genom
Tranås där tyvärr halva Storgatan är under ombyggnad. Men lite hinner vi se av Tranås många butiker.

Bild: Jörgen Auer
Så kör vi vidare denna underbara majdag nummer åtta. Naturen är underbar. Vi ler och nickar mot varandra. Så fint, säger vi.

Bild: Jörgen Auer
Vatten, vatten, vatten. Vad vore livet utan vatten, frågar vi oss. Och vad vore den här bilden utan vatten.

Bild: Jörgen Auer
Gårds- och glassbutiken Stebbarp på Torpön är inte öppen, men får ett kissnödigt besök. 

Bild: Jörgen Auer
Ami är hungrig och har smörgåsar med sig.
Vi fikar i Guds fria natur. Kalle går bakom ett träd.

Bild: Jörgen Auer
Alla är överens. Bedårande vackert, är det samlade omdömet om resan över Sveriges 48:e ö i storleksordning, Torpön, 2178 hektar stor vilket gör den till Östergötlands största ö. 

Bild: Jörgen Auer
Där kommer linfärjan Viktoria från fastlandet. Varje hel- och halvtimme avgår den och den korta färden tar fem minuter.

Bild: Jörgen Auer
Det är nåt visst med färjor, små som stora. Även på lilla Victoria som kan ta sex bilar känner man av den där lilla tjusningen som varje resa kan göra. Det är lätt att drömma sig bort. Bort över havet.

Bild: Jörgen Auer
Utsiktsplats Malexander. Kyrkan från 1881, renoverad 1929 står som ett högt vitt träd i den omgivande skogen.
Malexander hade kyrka ännu tidigare. Förstås. De första uppgifterna om en sådan är från Birgittas tid, 1345 då ägaren till Aspanäs, hennes ingifte morbror, lagmannen Knut Jonsson testamenterade pengar till kyrkan.



fredag 8 maj 2026

Bara ett enkelt V

Bild: Jörgen Auer

En uppgift hade du. Och vad gjorde du? Skämde ut hela Öjebro och ta mig fan hela Östergötland! Hur urbota dum får man vara? Så här skulle det se ut, precis så som var planerat och skissat av kommissionslantmätare Adam Wadman inför invigningen i Öjebro av nya stenvalvsbron 1797 för att hedra konungen Gustaf IV Adolf.


Bild: Jörgen Auer

Men vad gjorde du, Gunnar Prank? Sov? De andra i plutonen klarade elegant sina uppgifter. Men du, din idiot! Att rista ett V föll på din lott, ett V! 
I morgon kan du ta ditt pick och pack och försvinna. Förstått!


Mer: Gustav IV Adolf, född 1778, var son till Gustav III och Sofia Magdalena. Konung av Sverige 1792 till 1809. Gift med Fredrika av Baden. Avsatt i en statskupp 1809, fängslad och förvisad ur Sverige. Drev efter detta runt på kontinenten under namnet Överste Gustavsson. Avled efter en stroke 1837 i St Gallen, Schweiz.


 

tisdag 5 maj 2026

På liten rundresa

Bild: Jörgen Auer
Ja, fortsätt framåt bara. Jag står kvar här och hindrar bilen med Jörgen Auer att köravidare mot Boxholm.

Bild: Jörgen Auer
En kort paus Öringe. Men Svartån gjorde mig törstig eftersom jag glömt ta med vattenflaskan. Kör! Sa jag till dottern Rebecka.

Bild: Jörgen Auer
 Måste stanna även här. Fjättmunna. Vackert. Lugnt och rofyllt. Bild.

Bild: Jörgen Auer
Ekeby kyrka byggdes redan på 1100-talet, men dagens kyrkobyggnad är från 1600-talet. Det fina tornet kom till 1753 och byggmästare var Petter Frimodig, Linköping.

Bild: Jörgen Auer
Dagens i mitt tycke bästa bild kom till i Öringe. Men javisst, det var ju där jag blev törstig Kör!



En färgad kväll

Bild: Jörgen Auer



Så blå är himlen
så ren och klar
helt underbar

I all fall från soffan sett
en kväll som denna
längtan ger sig till känna

Jag längtar resa
högt i det blå
längre bort än så

En resa utan mål
utan hopp och tro
men lugn och ro

Livet var så nära
helt tätt inpå
och färgen, den var blå


Jörgen Auer





lördag 2 maj 2026

Äntligen Råssnäs igen

Bild: Jörgen Auer
Underbara Råssnäs udde och Vättern! Tack för en skön fredag. Och tack Martin och Frida för att ni tog med mig dit. Jag går sannerligen inte fort med rullator, men jag kommer framåt. Fredagens 1, 6 kilometer är den längsta sträcka jag har gått på en månad.

Bild: Jörgen Auer
Solens reflexer i vattnet är ju bara hur sköna som helst att skåda. Och är det som vid det här besöket över 20 grader varmt, så ah... fantastiskt.

Bild: Jörgen Auer
Men man behöver inte bara se på vattnet. En stunds njutningsfull miljövila med vitsippor och vårfågelsång vederkvicker också själen.

Något helt annat: i dag fyller mitt äldsta barn Rebecka 50 år! Hur kan det vara möjligt? Det var ju inte så länge sedan vi skickade iväg henne till första skoldagen. Ryggväskan såg så stor ut.
Grattis, älskling.

torsdag 30 april 2026

Nog är det väl fint?

Bild: Jörgen Auer
Se så fint jag fått! Tack Rooney för hjälp med vindskyddet och tack syster Ami för tjusig blomplacering.

Bild: Jörgen Auer
Det är lika fint i andra hörnet. Men kunde jag inte ha gjort det här själv? Nja, men jag  har i alla fall betalat för vindskyddet och blommorna. Blommorna var jag med och köpte på Viby handelsträdgård och vindskydden kommer från Bauhaus i Linköping.

onsdag 29 april 2026

Låt mig vara löjlig

Bild: Jörgen Auer

Ett vitt och i sitt slag ensamt moln är ute och seglar. Hur långt har det farit? Det vet vi inte. Hur långt ska det? Det vet vi inte. Hur länge har det färdats? Det vet vi inte, heller.
Moln säger sällan vart de tänker sig och aldrig ett ord om vad de sett på sin väg.
För det är ju löjligt att tro ett moln om tankar och idéer, om syn och hörsel. 
Ett moln är ett moln.
Men låt mig vara löjlig. Låt mig tänka att moln är som vi, kan tänka, känna, höra, se.
Så mycket de måste ha varit med om!
Tänk själv, förresten.
Sätt dig på ett moln och segla iväg. Se så.

måndag 27 april 2026

De långa nätterna

 Det är inte timmarna som är tunga. Det är minuterna. De segdrar sig fram genom natten, seglar tysta som stora, mörka skepp genom rummet och jag undrar hur det resoneras på commandobryggan.

Är vi på rätt kurs, rätt köl, rätt hav och har vi manskap nog för att ta oss till morgonen? Verkar det inte längre än vanligt i natt?

Vi sömnlösa, lättväckta, fårskocksräknande stackare som natt efter natt längtar efter att anlända i tid till morgonens anhalt:  frukoststationen, vi är visserligen vana. Men det finns gränser.

Jag har sovit dåligt eller lite sedan barnsben, men nattens svårmod, oro och sökande efter minsta svaghet för att bräcka vakenhetens mur tar nog priset. Jag väntar och väntar, men muren är tjock som en riddarborg och släpper inte igenom mig.

Fundering efter fundering. Tanke på tanke. Minut för minut. Natten släpar. 

Så plötsligt kommer ljuset. Jag har inte vaknat, jag har inte sovit. Dvalan uteblev. Men mitt skepp är snart i hamn. Frukosten är nära. 

Dags att kliva fram.

torsdag 23 april 2026

Mycket kraft i den arenan

Bild: TV4 play
Det var ordentlig kraft i Skellefteå Kraft arena och första hockeyfinalen mellan Skellefteå och Rögle (4-1). Gästerna mäktade inte med ett endaste skott på mål i tredje och sista perioden.

Bild via TV4 Play
Kämpen Pär Lindholm var tillbaka i hemmalaget efter lång skada och var en av isens huvudfigurer. Snyggt mål (3-1) gjorde han också.
Men allra bäst på isen var Oscar Lindberg. Hur bär han sig åt för att vara ständigt spelbar?

onsdag 22 april 2026

Nytt tumult på Uljeberg



Bild: Jörgen Auer

Hjälp!

Nu vet i fan om jag vågar släppa in nån mer från Mjölby kommun eller LAH Mjölby. De river ju lägenheten!

I förmiddags kom kommunen med tre personer som skulle byta till digitalt lås hos mig för att underlätta deras tillträde.

Jag satt i köket och löste korsord. Såväl låsbytet som korsordet gick bra.

I alla fall fram till dess att det plötsligt brakade till och det blev ett förfärligt oväsen i ett till köket angränsade rum. Det sjöng i medaljongen skulle man kunna säga. Så lät det nämligen när en gardinstång av metall flög i golvet för ett orsakat korsdrag mellan rummet och ytterdörren.

Inget gick sönder. Och kommunpersonalen var snabba att ställa allt i ordning. Jag blev bara så full i skratt av det lilla tumultet och undrar om det sker ytterligare ett nästa gång någon kommer.

Men så kan det väl inte vara?

Äldre Quitti verkar yngre

 Monica Quitti Kaur är bekymrad, nästan bedrövad där hon sitter vid det rosenfärgade sminkbordet i sin loge och betraktar den spegelbild som hon närstuderat i tio minuter. Hon vänder och vrider på sig och vid varje sådan vändning suckar hon. För visst är det en ny rynka där vid sidan av vänster öga.

Hon, stjärna i Bollywood och vida känd för sin skönhet håller på att bli gammal. Inte lastgammal, men äldre. Visst, hon har inte fyllt 40 än, men nästa år...

Hon ryser.

Och minns. Första filmen. Sätta Segel. Hon var bara 11 år då och blev snabbt hela Indiens barnstjärna. Fick åka runt överallt i det väldeliga landet och uppträda i tv, radio, tidning efter tidning.

Sedan rann allt bara på. Hon växte. Tog teaterlektioner. Nya filmer. Älskade Vän, Sana Sana, Argan List.

Och så den stora succén, Sjunde Paradiset. Då var hon 16. Bombnedslag, kallades hon för sina kurvor. Vilket motspelaren, den betydligt äldre Vittorio Senza (en sån bock) utnyttjade.

Åh, hon hade spelat mot och med de främsta: Shranash Ariyan Kumar, Shamron Sienad Patel, Raja Kumari, Qulai Avatarim.

Qulai gifte hon sig med och livet lekte. Han var en skönhet, hon var en skönhet. Indiens vackraste par skrev tidningarna. De spelade film efter film mot varandra: Det blommar i himlen, Bortom sans och förnuft, Kärlekens pris, Sjunde Paradiset (2), Det brinner i Goja, Fjärran flykt. Och sen katastrofen Rubinen som försvann.

Det var nämligen inte bara rubinen som försvann. Även Qulai var borta en dag och lämnade efter sig ett brev och slutade filma. Han skulle se Afrika, sa han.

Nej! Nej, nej. Nej! Där är ju en början till rynka snett nedanför vänsterörat också! Fuck.  

Stanna tiden. Inte 40. Snälla. De senaste åren hade hon fått konkurrens på skönhetstronen av de unga och lovande skådespelarna Matinda Sultan Singh och Simone Mahal. Ännu räknades nog Monica som nummer ett

Sjunde Paradiset (3) var de alla tre med i.  Av bara farten fick de stora roller i komedien Calcutta dancing och följde upp med Boogie Woggie Mumbai. Båda stora succéer. Dessutom dök gamle charmören Vittorio Senza upp igen. Nu över 60 och grå. Men cool - och rik. Han friade. Hon svarade ja.

Förra årets krigs-och kärleksdrama Pakistani border var en storfilm av nära nog amerikanska mått. Filmen gav eko världen över och Monica fick huvudrollen i franska De dagar som följde.

Och det är där vi möter henne nu. I spegeln.

Hon är helt klart bekymrad över sitt åldrande. Å andra sidan har hon vidtagit åtgärder. Inte bara i form av smink. Hon har med hjälp av en norsk vän och älskare, Kleven Sköiter Korsby ändrat årtal (förutom de två sista filmerna) på alla de ställen ute på nätet där det går att ändra.

På WikiMedia står det numera att Sätta Segel spelades in tre år senare än vad som verkligen skedde. Monica Quitti sägs vara född 1990. Inte 87.

Och Vittorio Senza är så nöjd med sin unga och vackra skönhetsdrottning.

tisdag 21 april 2026

På väg till Bollywood

 Snart kommer en indisk mycket osann historia här. Från Bollywood.

lördag 18 april 2026

Tumultet på Uljeberg

Bild: Jörgen Auer

Det var en helt vanlig dag i huset Hagen på Uljebergs Säteri. Det var varmt och en hyresgäst öppnade därför ett fönster i det kombinerade vardagsrummet, biblioteket, matsalen. Det gillades av en pelargon i kruka, en stilig lampa med hästskärm, ett rött keramikäpple och en av polymerlera tillverkad häst vid namn Jörgen.
Den friska luften fyllde rummet och gav den något vintertrötta pelargonen ny livslust och Jörgen som namngetts av konstnären EvaMarie Törnström själv sträckte ut sin långa hals för att komma så nära fönsteröppningen som möjligt. Äpplet såg moget ut och inbjudande ätbart och lampan, ja den var bara tjusig.
Hagen fick besök, tre personer, och allt andades frid och fröjd. Det vill säga fram till gästerna skulle ge sig av efter en timme och öppnade dörren. I samma sekund kom ett korsdrag från helvetet och drog som ett blixtnedslag genom rum och hall.
Pang, knak, brak, kras, tjoff, det gnällde och gnall, allt-i-ett. Jordens undergång i miniatyr, fullbordad av dörrens försiktiga klick.
Magi.
En första blick in i rummet sa att fönsterbrädan var tom så när som på en spänd lampsladd, av Jörgen syntes inte ett spår, äpplet var borta och pelargonen liksom kruka försvunnen.
Så klarnade bilden: krukan låg sönderslagen på golvet, blomma och jord nästan som i rabatt, Jörgen hade trillat ner på andra sidan den gulbruna gardinen och i förskräckelsen tappat svansen. Det röda keramikäpplet hade flugit ut och låg på en stensträng intill husväggen och den stiliga lampan hängde upp och ner längs samma vägg, men oskadd kvar i den spända sladd som ännu höll emot i sin kontakt. 
Ja, så gick tumultet på Uljeberg till. Och ja då. Lampan höll och tändes

tisdag 14 april 2026

Kors i taket, Wikström


Bild: Jörgen Auer
Jag tycker verkligen om äldre kyrkobyggnader och stannar ofta till för att fotografera dem. När jag i september förra året hade vägen förbi Kristberg vid Borensberg var det därför självklart att besöka kyrkan därstädes. Hemkommen tänkte jag lägga ut en bild på Facebook från besöket. Men det är väl bäst att lära mig något om kyrkan först tänkte jag och loggade in på http://www.svenskakyrkan.se/borensbergspastorat
Döm om min förvåning när jag förstod att kyrkan har unika takmålningar från 1700-talet. De hade jag aldrig hört talas om tidigare och ville se dem. Så någon vecka efter första besöket var jag i Kristberg på nytt och blev alldeles tagen.

Bild: Jörgen Auer
Så fint! Och så mycket! Fantastiskt. Dess likhet finns inte i Östergötland. Ändå är det en östgöte bakom verken, kyrkomålaren Anders Wikström från Söderköping som levde 1681 till 1752 och som 1725 utförde målningarna i koret och 1728 i långhuset.

Bild: Jörgen Auer
Det är bibliska motiv vår östgötske målarmästare bjuder oss på och jag var helt förstummad vid mitt besök. Jag undrade också hur det kan ha sett ut när han utförde sina verk. Hela kyrkan måste väl ha varit full av träställningar och så satt eller låg Wikström högst upp?

Bild: Jörgen Auer
Målningarna är utförda i sen barockstil och föreställer som sagt motiv ur den bibliska historien. Här syndafallet.

Bild: Jörgen Auer
Så här målade Wikström Jakobs stege.

Bild: Jörgen Auer
Det här är predikstolen i Kristberg, byggd på 1600-talet, dock inte målad av Anders Wikström förrän vid renoveringen 1725-1728.
Wikström visade sina färdigheter även i andra kyrkor, efter vad känt är dock bara takmålningar i Hjorteds kyrka, delvis bevarade, brudbänkar, läktarbarriärer i Ringarums kyrka. I Tingstad kyrka målade han predikstolen, byggd av mäster Göran.
Anders Wikström målade också i S:t Laurentii kyrka i Söderköping, Värna kyrka, Västra Husby kyrka och bönekapellet i Börrum.
Något tidigare än kyrkoprojekten lär han ha varit verksam i Fyllingarum (i Ringarum)
där generalen och friherren Jacob Burensköld lät bygga ett karolinskt lusthus.