lördag 30 april 2016
Jag firar vår 40-åring
Jag firar Valborg. Fast inte för Valborgs skull och inte heller för att kungen fyller 70. Nej, jag firar att vårt äldsta barn fyller 40.
Tänka sig. 40!
Jag minns ju så väl hur jag firade 40. Genom att gömma mig på Olsön i östgötaskärgården med familjen. Så skönt det var. Och så länge sen. Ändå känns det ibland som om det var förra året och det är en ganska märklig känsla. Jag menar, jag vet ju hur gammal jag är. Men också hur ung jag för det mesta känner mig. Det skiljer sig inte särskilt mycket från hur jag känner mig nu. Möjligen är jag stelare i ben och leder nu, men annars? Och hur jag tänker och tycker om olika händelser och företeelser har inte heller ändrat sig nämnvärt.
fredag 29 april 2016
På trevlig lunch i Vadstena
Jag var i Vadstena i dag. Denna fina, gamla stad. Tyvärr hade jag inte tagit mig tillräckligt mycket tid för att vandra omkring. Men en kvart längs Vättern hann jag ändå med. Och jag njöt av varje steg, varje andetag.
Vad gjorde jag då där? Man åker väl inte dit bara för att gå en kvart längs med stranden?
Nej så klart inte. Jag var inbjuden av Rotary Vadstena kloster för att berätta om mina östgötska resor. De resor jag gjort som sommarreportage tillsammans med Correns fotografer.
Det har ju blivit några resor med åren. Och faktiskt finns det fler än just de här som ingick i vanliga tidningen. Jag har ju gjort andra till sommarbilagor och annat.
God lunch bjöds jag också på. Tack för maten.
Ett särskilt tack riktar jag till Rolf Båvius som var den som bjöd in mig.
torsdag 28 april 2016
En stund på Fröberget
Här har jag varit en stund i dag. I och kring torpet Fröberget på Tinnerö.
Det småregnade så mestadels höll vi oss inomhus, Johnny Gustavsson och jag och den person som vi var där för att träffa. En person som snart fyller 50 och därför ska porträtteras på Correns familjesida. Så jag återkommer här och berättar vem vi träffade. Och ja, Johnny tog förstås även utomhusbilder på personen.
onsdag 27 april 2016
Inte mycket till dag
Det har varit en sån dag. En sån där lite trist. Och inget har jag gjort. Inte mer än det vanliga, det man alltid gör. Varje dag. Äter och skiter.
Men jag har i alla fall filmat en väg. En väg av grus.
Jaha?
Jodå. Jag lovade Bergs Trafik i Rättvik att filma grusvägen på landet så att företaget kan se att de kan åka ner med vår Friggebod, som byggs i grannorten Insjön av Tomokuhus. Tyvärr kunde jag sen inte skicka/mejla videon till Bergs. Så jag la en kortare version på Facebook i stället. Bara för att se om det gick.
Mer i dag? Jo, jag hann med att skriva räkningar för mina gjorda jobb senaste månaden.
Mer? Inget.
Jo. De här raderna.
Den nyfikna läsaren undrar förstås varför vi måste köpa en friggebod i Dalarna och varför jag inte bygger den själv. Och det kan jag berätta. Jag orkar inte hålla på och hamra och slå. Mina händer mår inte tillräckligt bra för det. Och huset, Lilla Tunsta, fann vi helt enkelt passa in bäst med övriga byggnader.
Men måla huset ska vi göra själva. Och lägga in golv.
tisdag 26 april 2016
Besök på två Torggatan
Bild: Jörgen Auer
Bild: Jörgen Auer
Och det här är Towa Johansson på Linds konditori i Linköping som sitter och tar igen sig en stund på Torggatan. I dagens Mera Linköping (bilaga med Corren) gör jag besök på de båda gatorna med samma namn.
Frihetsdressyr i dagens Corren
Bild: Jörgen Auer
Det här är Mikaela Jansson, 26-årig hästkännare av rang. Hon bor i Linköping och har tre hästar, två frieserston och ett shetlandssto. Mikaela sysslar med något som heter frihetsdressyr, vilket kan sägas vara en sorts harmonilära i relationen till en häst. Märk att Mikaela inte använder någon utrustning, inte ens när hon sitter upp och rider.
Ur dagens Corren
Jag var på Flemma gård i Stjärnorp för någon vecka sedan, Mikaela har sina hästar där och gjorde ett reportage om sällskapet vilket kan läsas i dagens Corren, eller ses på Corren.se
Den som vill veta mer om Mikaela Jansson och hennes arbete med hästar kan läsa på hennes hemsida (horseharmony.se)
måndag 25 april 2016
söndag 24 april 2016
Mycket variation i Mantorp i dag
Bild: Jörgen Auer
Söndagen har verkligen varit varierad i Mantorp. Ibland skiner solen, ibland regnar det, och faktiskt: ibland snöar det! Ibland är det riktigt vackert.
Bild: Jörgen Auer
Än har dock inte björkarna slagit ut, men hackspetten är glad ändå.
Bild: Jörgen Auer
Och en mås väntar visst på att honungsfabriken ska öppna.
Bild: Jörgen Auer
På Klämmestorp IP har det varit fullt ös med massor av unga fotbollsspelare. Mantorp FF:s alla 04-08-lag håller i en träningsturnering och har bjudit in flera andra klubbar. De rödklädda tjejerna här spelar i Boren från Motala.
Bild: Jörgen Auer
Söndagens mystik och teknik får den här bilden svara för. Tagen vid järnvägen.
Bild: Jörgen Auer
Och söndagens tråkigaste var väl det här. Tyvärr nog inte sista snöfallet denna vår.
lördag 23 april 2016
Något för Antikrundan?
Bild: Jörgen Auer
Ibland undrar man var man befinner sig. Som nu. Har jag hamnat på mentalsjukhus, eller var är jag? Är det inte sådana här väggar man har sett på teve och film från just såna institutioner? Jo, det är det nog, men nu kan jag avslöja att den här väggen finns hemma hos mig. Som ett minne av att barnen har varit yngre.
Bild: Jörgen Auer
Vi var på gång att tapetsera om. I väntan på det fick barnen och jag också kludda fritt på väggen. Och sen dröjde tapetseringen. Kom av sig helt. Hur länge väggen i det här rummet sett ut så här minns jag inte. 20 år? Så nu är det nog dags att tapetsera. Eller så fortsätter ritandet och kluddandet. Ja, varför inte? Vem vet, det kan ju bli nåt riktigt vackert. Ett konstverk eller en ny stil som en framtida Antikrundan besöker om trehundra år och säger: ja, så här underbart och egenartat målade de så kallade Auermålarna på sin tid. En stil som vad man vet bara har hittats här i Mantorp i Östergötland. Auer var en familj som bodde i Mantorp från 1979 och en bra bit in på 2000-talet.
fredag 22 april 2016
Upp till bevis nu, Kodjo
Bild: Svt
Tittar på Upp till bevis, vilket jag tycker är ganska kul. Det tycker radiokollegerna Kodjo Akolor och Martina Thun också. De tävlar i kväll mot Annnika Andersson och Sven Melander. Programidén är att de tävlande ska lista ut vilka yrken som en grupp människor i studion har.
Det är svårt. Men kul. Och alla har vi våra fördomar, märker man. Inte minst jag. Man tror sig vara människokännare och inbillar sig att man kan lista ut vem som gör vad. Jag tänker på hur många gånger jag har tänkt tanken på pendeltåget. Och då har jag inte som i tv-leken, några klara yrken att välja på utan får försöka tänka mig ett. Undrar om inte hon är lärare och han där borta kamrer. Och hon där måste bara vara hårfrisörska. Eller?
torsdag 21 april 2016
Kan jag få tretår nu?
Nu tar jag påtår. Igen. Undrar hur mycket kaffe jag dricker i snitt per dag? Vad kan det bli? Säg att jag dricker sex gånger, vilket inte är liktydigt med sex koppar. Å nej. Mer med åtta-tio med tanke på muggstorlek.
Hm. Det lär bli några koppar det, räknat på gammaldags vis med gammaldags, små kafferepskoppar. 15 kanske. Och med tanke på att jag började dricka kaffe som fyraåring så lär det bli 105 koppar i veckan. Det betyder 5460 om året. Gånger 60.
Oj. 327 600!
Kan det stämma?
Nej, de första åren drack jag ju inte varje dag. Den dagliga dosen nådde ju inte dagens siffror förrän jag var i 20-årsåldern.
Jag har nog bara druckit 218 400 koppar. Plus en varje dag åren mellan 12 och 20. Och ett par i veckan mellan 4 och 12. Vad blir det?
Nej, jag orkar inte räkna.
Kan jag få tretår nu, tack?
Hm. Det lär bli några koppar det, räknat på gammaldags vis med gammaldags, små kafferepskoppar. 15 kanske. Och med tanke på att jag började dricka kaffe som fyraåring så lär det bli 105 koppar i veckan. Det betyder 5460 om året. Gånger 60.
Oj. 327 600!
Kan det stämma?
Nej, de första åren drack jag ju inte varje dag. Den dagliga dosen nådde ju inte dagens siffror förrän jag var i 20-årsåldern.
Jag har nog bara druckit 218 400 koppar. Plus en varje dag åren mellan 12 och 20. Och ett par i veckan mellan 4 och 12. Vad blir det?
Nej, jag orkar inte räkna.
Kan jag få tretår nu, tack?
onsdag 20 april 2016
På gatubesök i Norrköping
Bild: Jörgen Auer
Vägarbete pågår, tror jag bestämt att det här vägmärket innebär. Men det kan också vara arbetare på väg. Och det verkar ju stämma. På väg till Norrköping.
Bild: Jörgen Auer
Där var jag också ett par timmar i dag. För att göra en gata till serien Gatuliv i Mera Linköping och Mera Norrköping. Men det var varken Drottninggatan eller Trädgårdsgatan eller deras korsning där den här bilden är tagen.
Bild: Jörgen Auer
Spegel, spegel på väggen där, säg mig vart den vägen bär?
Bild: Jörgen Auer
Bild: Jörgen Auer
Sen såg jag rött och åkte hem. Nå ja, så farligt var det inte. Det röda var bara ett byggnationsskynke på Skolgatan. I stället tackade jag för den mat jag bjöds på av en gammal bekant vid ett ljuvligt skönt besök på Restaurang Asken i vackra Knäppingsborg.
tisdag 19 april 2016
Dagens Linköpingsbild
Bild: Jörgen Auer
Ja-a, så här ser det ut i Linköping. Det här är del av S:t Larsgatan. Och så här lär det se ut över hela sommaren. I september ska arbetet vara klart. Ack ja.
Men bild går ju att ta i alla fall.
Nyanser av grönt
Bild: Jörgen Auer
Vilken tid vi lever i! Våren är så fantastisk. Redan grönskar det. Tänk att det kan vara så olika grönt. Se den försiktiga grönskan i energiskogen där bortom de mörkare enbuskagen.
Bild: Jörgen Auer
Se slättens klara grönska vid Väderstad. Man kan ju tro att vi redan är inne i maj.
Och redan i morgon kan det vara ännu lite grönare. Visst är väl det fantastiskt?
måndag 18 april 2016
Min dator vill dö
Den här bloggen har datastrul. Och jag vet var felet ligger. Datorn är för gammal och slö, orkar inget och verkar vilja ge upp. I dag har den fått hjärtstopp nio gånger. 9! På en och samma dag. Så fort jag vill göra två saker samtidigt på nätet så lägger datorn av. Likaså när jag skriver för snabbt eller när jag varit inaktiv mer än fem minuter.
Snart har den alltså gjort sitt denna Amilo från Fujitsu Siemens. Kanske begraver vi den i en järnkista i trädgården innan den dött helt. Så att de sparade meddelanden vi skrivit till senare generationers folk kan läsas.
Vad kan de vilja veta? Hm.
Vem som bott i huset? Vem som misskött trädgården? Vad det är för konstig manick som ligger i en kista av järn i trädgården?
Snart har den alltså gjort sitt denna Amilo från Fujitsu Siemens. Kanske begraver vi den i en järnkista i trädgården innan den dött helt. Så att de sparade meddelanden vi skrivit till senare generationers folk kan läsas.
Vad kan de vilja veta? Hm.
Vem som bott i huset? Vem som misskött trädgården? Vad det är för konstig manick som ligger i en kista av järn i trädgården?
söndag 17 april 2016
Lämna skogen som den var
Bild: Jörgen Auer
Körde bil mellan Ulrika och Kisa i dag. Åt båda hållen. Såg plötsligt en burk i ett träd.
Bild: Jörgen Auer
... och en till...
Bild: Jörgen Auer
... och en till... och en flaska
Bild: Jörgen Auer
... det var ungefär på en sträcka av en kilometer, mellan Högtomta (närmare bestämt från grusvägen mot Fagerhult) och Öknehult. Är det en konstinstallation? Tänkt ungefär som rondellhundarna?
Nej, troligen inte. Men vem? Och varför? Jag tror att någon vill tala om för alla idioter som slänger flaskor och burkar och annan skit i naturen att sluta upp med detta. Skräpet är farligt för djuren, ja för människor också. Hur är det nu skogs-Mulles ramsa går, den som alla barn får lära sig men som lite vuxnare ungdomar och massor av vuxna så tydligt verkar ha glömt? Jo: inget skräp får finnas kvar, lämna skogen som den var. Med tanke på det borde förstås inget skräp vara uppe i träden heller.
Ta alltså med ert skräp hem, släng det i de containrar för metall och glas som finns i alla tätorter. Längs den här vägen finns det till exempel i Kisa och i Ulrika.
Orädd tjäder och gloende älgar
Bild: Jörgen Auer
På väg till Bäckhult såg vi den här tjäderhönan i dag. Den verkade inte alltför rädd eller skygg, men så körde jag sakta också genom skogen.
Bild: Jörgen Auer
På väg hem några timmar senare, vid halv åttatiden såg vi vid tre olika tillfällen ett rådjur (ja, tre totalt alltså) ta sig över vägen på tre olika ställen och vid sidan av vägen stod två älgar och glodde. Länge. Vi stannade. De bara stod där. Jag lyfte kameran. De log.
lördag 16 april 2016
Linköpings IBK vinner nästa år
Bild: SvT
Deppigt värre hos Linköpings IBK när det i dag blev andra raka finalförlusten på herrsidan.
Bild: SvT
Uppsalalaget Storvreta vann nämligen den spännande SM-finalen med 5-4. Båda lagen kunde glädja sig åt att spela inför världsrekordstora publiksiffran 18 166 i Friends arena.
Damfinalen vann Pixbo med 6-5 mot Kais Mora.
Mitt tips: 2017 vinner Linköpings IBK guld. Och Pixbo tar damsegern igen.
fredag 15 april 2016
Barnkanalen får en ny tittare
Bild: Jörgen Auer
De här två femåringarna kan få upp mig tidigt på lördagsmorgonen. De ska vara med i Barnkanalen, nämligen. I Morgonshowen. Klockan 7. De heter Milton Svensson respektive Wille. Hästen Wille är inte så lugn som han ser ut på den här bilden, utan kallas vilda Wille av Milton och hans pappa.
Bild: Jörgen Auer
Pappa heter Björn och är tävlingsryttare i hoppning samt skicklig hästutbildare. Så här ser han ut i sadeln. Den inte helt skarpa bilden på honom tog jag i tisdags på Staby gård där Björn var för att rida en annan femåring, Carlito för världsmästaren Jur Vrieling som höll clinic på Staby utanför Tallboda.
Även Björn ses nog i teve, men det är Milton som är stjärnan. Eller Wille.
På tal om Wille så är han av rasen shetland och är enligt Milton: snabb, busig, stark, och vild.
Jag träffade Milton i går för att skriva om hans tv-medverkan till Corren, se lördagstidningen, och måste förstås titta på programmet nu när jag känner honom lite.
torsdag 14 april 2016
Ska vi leka "vilken färg"?
Blacklist. Det är vad jag kollar på nu. Eller inte. Jag sitter i tv-soffan, men tycker att serien är skit och tittar inte. I stället tänker jag på Red Machine, White trash, Yellow submarine, Green room, Blue eyes, Brownies, Pink Floyd och Orange juice. Och jag tänker på Svartmåla, gulmåra, brunkräm, rödvin, blåbär, vithaj, orangeriet och Skärblacka för att sedan kasta mig över tant gredelin.
Vilket färgrikt liv jag lever.
Vilket färgrikt liv jag lever.
Flemmabesöket kommer så småningom
Bild: Jörgen Auer
Var ute vid Flemma gård i går, onsdag. Såg bland annat de här hästarna stå och titta ut över Roxen, eller nja, en av dem var mer intresserad av mig tydligen. Antagligen för att jag aldrig tidigare har visat mig på Flemma och den undrade säkert vad jag gjorde där. Det kan jag svara på: jag var där för ett reportage som kommer i Corren så småningom. Om två veckor, ungefär.
onsdag 13 april 2016
Vem är du läsare?
Det här hjärtat är till dig som läser den här bloggen. Tack för att du tittar in. Är du frekvent besökare så har du kanske börjat bilda dig en uppfattning om mig. Den stämmer inte. Jag är mycket bättre än så.
Vem du är vet jag inte, jo några av er tror jag mig känna till. Men ni andra? För det måste väl finnas några andra? Någon? En?
Om du av någon särskild anledning inte vill, eller kan kommentera här så kan du väl mejla till mig och berätta om det är något speciellt du vill att jag ska skriva om. Eller också skriver du bara och säger att du är en läsare. Mejla mig på jorgen.auer@corren.se
Hej då. Vi hörs och ses kanske.
Vänligen,
Jörgen
Vem du är vet jag inte, jo några av er tror jag mig känna till. Men ni andra? För det måste väl finnas några andra? Någon? En?
Om du av någon särskild anledning inte vill, eller kan kommentera här så kan du väl mejla till mig och berätta om det är något speciellt du vill att jag ska skriva om. Eller också skriver du bara och säger att du är en läsare. Mejla mig på jorgen.auer@corren.se
Hej då. Vi hörs och ses kanske.
Vänligen,
Jörgen
tisdag 12 april 2016
Vrieling höll clinic på Staby
Bild: Jörgen Auer
Holländske världsmästaren i laghoppning, Jur Vrieling höll för första gången en clinic i Sverige i dag och gjorde det på Staby gård i Linköping.
Bild: Jörgen Auer
En av flera ryttare som var med på dagens clinic var Björn Svensson (även känd som bloggaren Captain Tourettes). Han red femåriga Carlito, uppfödare och ägare Caprice Horsebreeding AB.
Bild: Jörgen Auer
Staby gård (Sofia Bengtsberg) satsar stort. Därför var det inte alls förvånande att lagom till Jur Vrielings besök så öppnades en ridsportbutik på gården. Det är Erik Jerneld Ridsport som vågar sig på att öppna i Linköping. Erik, till höger här, har sedan några år en webbutik och säljer en rad kvalitetsmärken, inte minst Antarés. Till vardags hör Erik, här i samspråk med Magnus Österlund, hemma på Nordsjö gård i Motala kommun, där han bildat familj med Jill Silvandersson.
Ett reportage från Staby kommer om nån dag i Corren och NT.
måndag 11 april 2016
Där borta bor 4 000
Bild: Jörgen Auer
Hur berättar man om sin hembygd på bästa tänkbara sätt på kortast möjliga tid? Och ändå får med så mycket information som möjligt? Ja, det beror förstås på var man bor.
Bor man som jag i Mantorp skulle man kunna säga: det är en tätort i Mjölby kommun i Östergötland med omkring 4 000 invånare och lika många hästar.
Fast då ljuger man, för riktigt så många hästar finns det inte i Mantorp även om de är många eftersom länets enda travbana ligger här. Tar man med orterna och byarna, ja gårdarna runt omkring också, alltså räknar in Östra Tollstad (där bilden är tagen, det är Mantorp mellan hästarna) Västra Harg, Sya, Gottlösa, Normlösa, ökar hästantalet åtskilligt. Jag gissar på att det då finns ett hundratal hästar i området. Plus hästklinik på travet. Och är det tävlingar i Gottlösa eller Östra Tollstad eller på travet ökar antalet till ett par hundra.
Kortfattad info, sa jag ju! Javisst, ja. I Mantorp bor många människor och hästar. Där finns en travbana, en racerbana (Mantorp Park), ett glasbruk, ett köpcentrum (Depot Mantorp) med restaurang, vidare finns ett par livsmedelsindustrier, honungsförädling, en pizzeria, en sportanläggning med idrottshall och konstgräsplan, tre skolor, flera förskolor, vårdcentral, folktandvård, tandklinik, frisersalonger, gym, apotek...
Kortfattat!
Ja, tjata inte. Hm.
I Mantorp bor 4 000.
Det brinner en eld, fy fan
Bild: Jörgen Auer
Det brinner, det brinner, det brinner en eld
det brinner som på himlen en eld i kväll
Bild: Jörgen Auer
långt härifrån brinner det värre än så
och långt härifrån eldar ivrarna på
fy fan
men monstret kommer allt närmare nära
och monstret vill ta våra nära kära
fy fan
då måste vi strida och kämpa och slåss
fy fan
för dem, för henne, för honom och för oss
ta mig fan.
Jörgen Auer 11 april 2016
söndag 10 april 2016
Riitta på familjesidan
Bild: Jörgen Auer
Den här verkstadsbilden visade jag här i bloggen för några veckor sen och skrev att det var för ett kommande reportage på Correns familjesida. Och det var det också även om bilden aldrig var med i tidningen. Det var ju endast en trailer, kan man säga. Men i går, lördag,var det äntligen dags för publicering och personen som porträtterades var...
Bild: Jörgen Auer
... Riitta Laitinen som jobbar med att renovera husvagnar på Pers husvagnar i Vikingstad. Här tillsammans med chefen Pälle Andersson. Tack för ett trevligt samtal och fika.
Gick sådden lite fel, kanske?
Bild: Jörgen Auer
Den här såningsmannen undrar man lite över. Hur tänkte han? Eller vad tänkte han på medan han gick där och sådde? Var det verkligen så här han ville att resultatet skulle bli?
Såningsmannen är även en staty (dock med helt annat utseeende) av östgöten Gottfrid Larsson som finns att beskåda på två platser: dels utanför Östgöta nation i Uppsala, dels på Vallerstad kyrkogård.
Såningsmannen handlar det även om i en av Jesu liknelser, se Matt: 13:3-6.
Dessutom var Såningsmannen ett namn på en 1905 grundad veckotidning. 1964 bytte den namn till Saxons Veckotidning efter grundaren Johan Lindström Saxon. 1987 slogs den ihop med Hemmets Journal.
fredag 8 april 2016
Har Olof Forslöf kommit hem?
Kan det här stämma? Ja, kanske. Det är till och med ganska troligt att släktförhållandena stämmer. Det finns egentligen bara en hake. Längst upp till vänster, Olof Andersson Forslöf sägs enligt husförhörslängder i Långsele vara född 1779. Men hur man än letar (t ex jag och min släkting Margareta Gullström-Linder i Karlstad) så hittar vi ingen Olof Andersson född 1779 och som vi kan spåra till Kall i Jämtland där han gifter sig med Märta Ersdotter 1809. Men Margareta tänkte att någon präst slarvade när husförhören skulle skrivas in och tolkade en siffra fel. I stället för 1774 som det borde vara skrevs årtalet 1779 in för Olof, ett årtal han fick bära med sig till sin död 1834.
1774 alltså. Ja då föddes en Olof Andersson i Kall, son till torparen Anders Olofsson och Cherstin Jönsdotter i Äng. Och om det är just denne Olof Andersson som sedan gifter sig med Märta Ersdotter, ja då stämmer den här uppställningen.
När man skärskådar den upptäcker man en detalj som talar för att vi har hittat rätt Olof. Han och Märta är nämligen släkt. Bryllingar. Olofs mamma Cherstin och Märtas pappa Erik är sysslingar (tremänningar). Olofs morfar Jöns och Märtas farmor Ingeborg är kusiner. Kusinernas mor respektive far är syskonen Golu Jönsdoter och Anders Jönsson, vars far var Jöns Andersson, bonde i Grötom.
Släktskapet gör att de borde ha känt till varandra. Kanske sågs de någon gång vid giftermål, dop eller begravningar i släkten. Inte heller är det särskilt långt mellan Kall, Huså (där Märta föddes), Kolåsen, Ytteräng, Konäs och andra platser där släktingar bodde.
Så tills motsatsen är bevisad ansluter jag mig till Margaretas linje och säger att Olof Andersson Forslöf troligen är den Olof som är son till Anders Olofsson och Cherstin Jönsdotter. Namnet Forslöf tog han antagligen till sig för att han arbetade som stallkarl på Forsse bruk.
Men, undrar du kanske: var kommer jag in i bilden? Vad har jag med detta att göra?
Jo, Olof Andersson Forslöf var min mormors (Brita Valentina Edlund, 1896-1949), farmors (Märta Margareta Östman (1833-1899), morfar.
1774 alltså. Ja då föddes en Olof Andersson i Kall, son till torparen Anders Olofsson och Cherstin Jönsdotter i Äng. Och om det är just denne Olof Andersson som sedan gifter sig med Märta Ersdotter, ja då stämmer den här uppställningen.
När man skärskådar den upptäcker man en detalj som talar för att vi har hittat rätt Olof. Han och Märta är nämligen släkt. Bryllingar. Olofs mamma Cherstin och Märtas pappa Erik är sysslingar (tremänningar). Olofs morfar Jöns och Märtas farmor Ingeborg är kusiner. Kusinernas mor respektive far är syskonen Golu Jönsdoter och Anders Jönsson, vars far var Jöns Andersson, bonde i Grötom.
Släktskapet gör att de borde ha känt till varandra. Kanske sågs de någon gång vid giftermål, dop eller begravningar i släkten. Inte heller är det särskilt långt mellan Kall, Huså (där Märta föddes), Kolåsen, Ytteräng, Konäs och andra platser där släktingar bodde.
Så tills motsatsen är bevisad ansluter jag mig till Margaretas linje och säger att Olof Andersson Forslöf troligen är den Olof som är son till Anders Olofsson och Cherstin Jönsdotter. Namnet Forslöf tog han antagligen till sig för att han arbetade som stallkarl på Forsse bruk.
Men, undrar du kanske: var kommer jag in i bilden? Vad har jag med detta att göra?
Jo, Olof Andersson Forslöf var min mormors (Brita Valentina Edlund, 1896-1949), farmors (Märta Margareta Östman (1833-1899), morfar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)