Minnesmärke och soldat-ana

Bild: Jörgen Auer

Kanske att jag såg den här minnesstenen och läste dess text när jag gjorde lumpen i Linköping 1969-1970, men jag har inget minne av det.

"Upptäckte" stenen på nytt efter ett besök och behandling på Universitetssjukhuset.

Jag kom åkandes på Garnisonsvägen när mina händer plötsligt bestämde sig för att bilen skulle svänga av åt höger vid korsningen med Regementsgatan. 

Sagt och gjort.

Och där någonstans på en liten höjd finns den här omkring fyra meter höga stenen, ägnad att hedra soldater av alla sorter som deltagit i uppdrag för 2.a Livgrenadjärregementet i Linköping mellan åren 1563 och 1815.

Stenen i granit restes 1891 i Malmslätt, men flyttades 1922 till sin nuvarande plats nära Ryttargårdskyrkan (före detta Soldathemmet).

Den inristade texten lyder: 

 ”MED GUD FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND  TILL MINNET AF DE TAPPRE SOM KÄMPAT UNDER ÖSTGÖTA RYTTARES STANDAR OCH KONGL. ANDRA LIFGRENADIÄRREGEMENTETS FANOR PÅ SVERIGES KRIGSTÅG 1563-1815
I SVERIGE. NORGE OCH DANMARK. FINLAND. RYSSLAND. LIVLAND. KURLAND. LITHAUEN OCH POLEN. PREUSSEN. SACHSEN. SCHWABEN. FRANKEN. BAIERN. POMMERN. BELGIEN OCH ÖSTERRIKE LIGGA DERAS SLAGFÄLT”.

På baksidan står: BEFÄL OCH TRUPP RESTE STENEN ÅR 1891.

För mer information om denna minnessten kan man läsa på Registerkort Nr E06 | Svenska Militära minnesmärken

Har detta något med mig att göra? Kanske. En ana (förfader) på min farmors sida, hennes mormors morfar Johan Hertell, född 22 december 1780 i Svennevad var i alla fall antagen och inskriven på 2 Livgrenadjärregementet 1801 och tillhörde Östanstångs kompani. Senare titulerad som korpral. 

I Skedevi husförhörslängder kan man bland annat finna honom i längden AI:4 (1806-1812) på sidan 286 med sin familj boende i soldattorpet på Bremyra ägor. Där står att han är: i krig.

Frågan är vilket krig? 

Under den tidsperiod förhöret avser 1806-1812 deltar Sverige i Första Napoleonkriget 1805-1810, Finska kriget 1808-1809, Dansksvenska kriget 1808-1809 och Johans hustru Kajsa Henriksdotter föder enligt längden barn 8/12 1806, 22/10 1809 och 2/7 1811. Inget sägs om att något av barnen skulle vara fött utom äktenskapet.

Då jag antar att AI:4 bör vara skriven tidigt 1813 placerar jag Johan Hertell därför så sent som möjligt i krigstjänst, vilket betyder Napoleonkriget 1810. Kanske var han en tid kvar i fångenskap, kanske vårdades han på sjukhus, jag vet inte.

Han kommer dock hem och familjen utökas med barn födda 1815, 1819 (min ana, farmors mormor Anna Greta) och 1822. 

Efter begärt avsked från militäryrket (troligen 1832) verkar inte Johan må så bra och drabbas tydligen ofta av melankoli, se bild ur Skedevi begravningsbok från samma år.

Jan, eller Johan Hertell sköt sig själv till döds 31 maj 1832, 50 år gammal.

Vid bouppteckningen i september 1832 undertecknar hustrun med Carin Hindriksdotter.

Ur Skedevi kyrkoböcker

Märkligt är att Johan Hertell blir inskriven i kyrkoböckerna, utom i födelseboken för 1780, som född 5 maj 1781. Jag anser att det måste ha skett en sammanblandning med en annan Jan eller Johan, nämligen Jan Andersson i Bäckmanstorp, som är det enda barn som föds nämnda majdag i Svennevad, son till soldaten Anders Bäckman. 

Min ana Jan eller Johan Hertell heter Jan Jonsson när han föds, son till en annan soldat, Jonas Bäckman, boende i torpet Tegelbruket med hustrun Cajsa Olofsdotter. Han lever ett kringflackande liv som dräng innan han blir soldat 1801 och då ändrar sitt efternamn till Hertell.