Vill se det här igen

Bild: Jörgen Auer

Man kan med fog undra hur det ska gå för Linköpings FC nu när så många bra spelare försvinner. Caroline Seger, Jessica Landström, och Kosovare Asllani, landslagsspelare alla tre försvinner till USA. Vilka ska ersätta dem? Går det ens att ersätta dem?

Jag tror ju förstås att Ida Brännström blir brännhet nästa säsong och kommer att ösa in mål. För hon blir väl kvar? Kanske får hon sällskap där framme av Josefin Öqvist som man gärna vill se skadefri. Men vem ska ersätta Caroline Seger på mitten?

Ta tillbaka Cathrine Paaske Sörensen, tycker jag. Hon har så mycket boll i sig att hon skulle kunna axla Segers mantel.

Och så vill man se den här synen en gång till nästa höst. Guldfirande på Stora torget i Linköping.

Vinterljus i Mantorp

Bild: Jörgen Auer

Något av det bästa med vintertid är ljuset. I kombination med mörkret. Det är ju därför Vinterljus i Linköping blir så omtyckt. Fast det här är vinterljus i Mantorp, denna dags morgon. Den hamnar på bloggen fyra timmar efter att den togs. Fyra timmar som har ägnats åt frukost, att läsa tidningen, hosta, surfa på nätet, prata i telefon, snora, och nu kaffe. Jag visst ja, jag har varit ute tio sekunder och hämtat in posten också. Den ska jag studera närmare under fikat. Jaha, nu börjar det snöa också, ser jag. Eftersom det är kallt kommer snön att ligga kvar.

Vintern är verkligen här. Med snön kommer ett annat ljus. Även om natten.

Strutsinfluensan?

Bild: Jörgen Auer

Det händer att man är mer sjuk än man anat. När man försöker se i backspegeln ser man ingenting. Inte i sidospeglarna heller. Det är nåt med tankearbetet. Man försöker och vill, men kan inte. Hjärnan orkar inte. Den har nog med att låta näsan dra in snor, eller med att se till så att händerna viker näsduken så att man kan snyta sig på rätt sätt. Vid datorn blir det visserligen ett par rader, och någon bild inlagd på bloggen, sedan viker koncentrationen och man måste ägna sig åt hostan som spränger i bröstet. Och gå och lägga sig.

Är det svininfluensan? Tror inte det, det verkar mer som strutsinfluensan eftersom man helst vill gå och gömma huvudet. Kanske inte i sanden, men i en ispåse.

Ungefär som lupinen

Bild: Jörgen Auer

Inte är lupinen lika grann nu som på sommaren, där den står, frostnupen och med fröställningen tålmodigt inväntande det oåterkalleliga slutet.
Bild: Jörgen Auer
Lika hastigt som kylan, kom halkan. Se upp där ute. Jag var nära slå ihjäl mig när jag gick ut till brevlådan för att hämta dagens reklamskörd.

Bild: Jörgen Auer

Inomhus är det varmt och skönt. Och solen kastar strålar genom fönsterglaset så att det ser ut som om någon målat på golvet. Det känns nästan som om delar av regnbågen hälsat på hemma hos oss i dag. Det känns stort. Gudasänt? I så fall borde jag passa på att be en bön om snar tillfrisknad. Känner mig ungefär som den där lupinen ser ut. Grå och trist. Fast jag hoppas att det inte är slutet jag väntar på, utan början på något nytt.

En riktigt fin dag

Bild: Jörgen Auer

Jaha, så är vintern här. Plötsligt sjönk temperaturen ordentligt. I morse, ja vid kvart över åtta, var det -8,5 utanför vårt hus och jag tror att det har varit ännu någon grad kallare under natten.
Bild: Jörgen Auer
Frost på träden, på taken, på gräset, men klart väder, solen var redan uppe.

Bild: Jörgen Auer

Och under en himmel blå knöt rönnbären ihop sig för att klasvärma. Det hjälpte. Klockan elva är det tre minusgrader. Och en riktigt fin dag.

Giftermål i Lockne

Bild: Jörgen Auer

Det kan finnas något bra i att vara sjuk. De stunder man inte ligger och sover kan man till exempel ägna sig lite åt släktforskning. Vilket jag alltså gjort i dag. Hittade bland annat det här dokumentet bland vigslar i Lockne, Jämtland. Året var 1786 och ryttaren vid Kungliga Jämtlands regemente och CavallerieCompagniet Hemming Hollstedt gifte sig med pigan Barbro Enochsdotter från Haxäng.

Dokumentet är undertecknat av kompanichefen (väl?), och Olof Enoksson i Haxäng, troligen brudens bror.

Jaha, tänker kanske någon, och sen?

Nu orkar jag inte mer.

Fåordigt

Förbannat! Förkyld! Förskräckligt!