Träsmak, sjöluft och Leksand

Känner att jag vill säga nåt. Men vet inte vad. Vad som helst. Rent av vad.
Nu, nu pockar det på och jag skriver: lerjord, skogsmark, havssalt, sjöluft, bergstopp, dalgång.
Jaha?
Var det allt? Jag som trodde att jag ville säga så mycket.
Vänta, nu kommer det visst mera.
Leksand.
Heja.
Nu har jag sagt det.
Träsmak vill jag också säga. Eller skriva. Gör så ännu en gång: träsmak. Detta efter att ha suttit vid datorn hela dan. 
Men nu måste jag nog lägga mig.
Nä, stadsbo vill jag också skriva. Och lantis.
Jag är en lantis.
Undrar om Leksand kan spela på lantis?
Det är klart de kan.
De skulle i ren glädje över SHL-platsen kunna spela på lergök också.

Margareta kan ha rätt om Forslöf

Jag yrar inte, tror jag. Men jag har feber. Har därför inte varit ute i solen i dag, utan ägnat mig åt helt andra saker. Som släktforskning. Min för några år sedan intensiva forskning har legat lite åt sidan ett tag. Men i dag passade det bra att ge mig på mormors farmors morfar Olof Andersson Forslöf igen. Olof, död i Långsele 1834 och född, ja när?
1779 står det på flera ställen, men inte var. Dock gifte han sig i Kall, Jämtland.
Enligt kyrkoböckerna för Kall föddes ingen Olof det året. Nu tror jag mig ha hittat ett släktsamband som gör att jag nog ansluter mig till min släktings Margareta Gullström-Linder, teori. Hon tror nämligen att någon prost en gång i tiden läst fel och tagit en fyra för en nia. 1774 föds nämligen en Olof i Kall.
Den där teorin ville jag inte tro på. Men nu har jag ändrat mig, eftersom jag hittat ett släktsamband som gör att jag håller troligt att Margareta kan ha rätt.
Men jag ska be att få återkomma om detta i morgon eller på torsdag när jag inte har feber.
För tänk om jag bara yrar.

Blåmesen är en ganska söt gäst

Bild: Jörgen Auer

Förra inlägget visade en blåsippa och jag håller tydligen en blå profil i dag eftersom jag nu lägger in en bild på en blåmes. Varför jag gör det vet jag inte riktigt, men kanske för att jag tycker fågeln är ganska söt. En trevlig gäst i trädgården är den hur som helst, denna  parus caeruleus, himmelsblå mes. Se mer om blåmesen på http://www.fageln.se/art/blames.aspx

Jag läser att den har ökat i antal efter 1985 och att den mest förekommer i södra och mellersta Sverige. Blåmesen sägs äta insekter, larver och puppor. Den gillar att hälsa på och käka lite vid fågelbord under vinterhalvåret och hackar gärna på talg och oljerika frön. Blåmesen äter även frön från rönn och björk. Hemma hos oss äter den jordnötter samt uppträder gärna i sällskap med talgoxar.

Bild: Jörgen Auer
Det här är också en trevlig gäst. En som vintertid livnär sig på bär och frukt, exempelvis rönnbär, hagtorn och äpplen. Annars är den insektsätare. Just den här kommer dock inte att äta något mer eftersom någon tydligen bestämt sig för att göra slut på den. Men en sidensvans (bombycilla garrulus) har det varit, konstaterar jag. 

Blåsippan ute i backarna stå

Bild: Jörgen Auer

Det här är en blåsippa. Men också en bild av vår. Ja, även av er. Den svenska allemansrätten ger oss nämligen rätt att promenera omkring i skog och mark. Men vi allihop har också skyldighet att vara rädda om naturen. Det gäller dig, mig, er, oss, det gäller dem också. Liksom hennne och honom.

Vi, ni, de, hon, han, du och jag, ALLA.

På upptäcktsfärd i livet

Bild: Jörgen Auer

Världen är så stor, så stor när man är liten och det finns så mycket att upptäcka. Och allt som rör sig fascinerar. Att få syn på fåglar och försöka närma sig dem och se dem lyfta och flyga kan vara dagens höjdpunkt. Liksom att bara gå omkring för att man kan det. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Hit och dit, dit och hit.

För oss gamla är det både roligt och underbart att följa barnbarnens uppväxt och upptäckarglädje. Nu får man åter vara en guide och lärare i livets skola.

Vilsamt i Kisa och livligt i Östra Harg

 Bild: Jörgen Auer

Från det ena till det andra. Från hembygdsgården i Kisa under fredagen och en vilsam

 Bild: Jörgen Auer

barnvagnspromenad med ett sovande barnbarn och utblick mot delar av Kisa med kyrkan i centrum

 Bild: Jörgen Auer

till söndagens livliga barnkalas på Filurkullen i Östra Harg där filuren Oliver fyllde två år

Bild: Jörgen Auer

och fick fotografen, tillika mormors systers man utpekad för sig av morbror Gabriel. 

Blablabla, sa Oliver. Vilket betyder elefant, berättade hans föräldrar Fredrik och Cecilia. Jag fattade aldrig elefantkopplingen till mig och kanske finns det ingen. Han ville kanske bara säga att det är bra mycket viktigare och roligare med en elefant än en mormors systers man.

Minnenas kväll på Black Lion

 Bild: Bert Ferin

Så trevligt vi hade i går kväll på Black Lion i Norrköping när vi åt och drack för att hylla Inka Lidman som passerat 70. Det är Inka (Ingemar) som sitter till höger vid väggen. Bredvid honom sitter Anders Anga Norberg som därmed hamnat lite närmare den fantastiske och tillfällige fotografen Bert Ferin som satt vid ett bord intill. Fast närmare ändå sitter Hans-Jörgen Sundli till vänster och bredvid honom sitter jag som bortanför mig har Håkan Nille Nilsson, känd som Norrköpingsprofilen, vilket han också är.

Bild: Jörgen Auer

Här är en bild till på Inka och Anga som verkar helt uppe i något som Nille berättar om Norrköping förr. Det blev en hel del namn och minnen från 60- och 70-tal som dök upp under kvällen och vi sa: ja, han ja! Och vart tog hon vägen? Namn och lokaler som förekom: Domusgänget, Barken, Wolle, Schyla, Crister Auer (hej bror), Guja, Anda Lindberg, Jösse, Agneta, Anita, Bodil, Berra (han satt ju vid bordet intill), Kerstin, Christina, Inger, Marianne, Asken, Bromma, Jacob, Weine, Lasse Larsson, Lasse Jansson, Lasse Södergren, Hultberg, Monica Ågemar, Carola, Inger, Ingrid, Östgötateatern, Dramaten, Sigge Furst, Gunnel Lindblom, Rozita Auer, Rolf Lassgård, Galaxy club, Smyg In, Hamnkällaren, Tor-Arne Fredheim, Jonny Rödlund, Palace, Kungsgatan, Mats Wilner, Gunnar Hagberg, Corren, NT, Torsten Sjöholm, Ami (hej syster), Teatergatan, Bruce Springsteen, Arsenal, Zlatan, Ylva, Thailand, ryskan och säkert 100 till. 

Kul var det och jag hoppas att vi snart gör om det.