Morten sitter och smygfilmar

Nu tycker jag faktiskt att det är dags att hylla lite folk igen. Äras den som äras bör, helt enkelt.
I och med detta sagt gratulerar jag Peder, Margareta, Alf-Håkan och Zwoertz som alla fyller år i dag. Tror jag. Jag tror också att det någonstans sitter en yngling vid namn Morten och smygfilmar en han länge gillat i huset mitt emot. Fast det ska han inte gratuleras för, bara vara en i raden i namedropping.
Bror är inte den man tror, i alla fall inte bror. Däremot far. Far till Lisa, Stefan och en som de kända och nämnda barnen inte känner till. Denne bor i fjärran land och har ingen aning om att fadern är Bror.
Krickan och Kickan är syskon på annat håll. Långt upp i Sverige bor de. Så långt att Treriksröset är närmare än Umeå.
Hej säger jag till Annelie, Bogeslav, Curt-Elis, Dante, Elin Nylon, Friskus Persén, Gabriella G, Hildegaard, Inka, Johannes med kaftanen, Kolgert Braun, Laminata Floor, Manne, Ninni, Ofelia, Pålle Kustfjord, Qalle Mall, Rogga, Sollan, Tumme Tott, Ubbe Minervo, Vanja Honkanen, Whitney Svensson, X-et, Yngve Fredriksson, Zebban, Åse, Äh, Öckelman.
Sa jag Lotta? Nej, men jag tackar Lotta för ridningen häromdan. Dessutom hälsar jag som brukligt är i såna här sammanhang alla som heter Esping.

En dåres verk, eller?

 Bild: Jörgen Auer

Idioti. Bara en dåre kan tycka att det ligger något vettigt i att bränna ner en valstuga. Eller sätta bilar i brand, för all del.

 Bild: Jörgen Auer

Natten till i dag brändes en valstuga ner på Trädgårdstorget i Linköping. Tyvärr. Varje sådan liknande attack mot vilket parti det vara må är ett hot mot vår svenska demokrati.

Bild: Jörgen Auer

Vem/vilka tror sig stå över lagen? Jag hoppas att det är någon/några vars ogärning kan förklaras med ungdomligt oförstånd. Om inte är det just ren idioti.

Bra ridet på Rappestad

 Bild: Jörgen Auer

Nog blev hon glad alltid, barnbarnet Vera, när hon fick rida igen under årets sommarbesök i Östergötland.

Vi åkte till Rappestad där hon fick kliva upp på snälla Salsa.

Bild: Lotta Esping

Själv umgicks jag en timme med min gamla kompis Kaktus som naturligtvis kände igen mig. Tror jag. 

Vår instruktör Lotta sa att Vera var jätteduktig och att jag, ja det gick ju inte dåligt, höll stilen ganska bra men skulle hålla händerna mer stilla i galopp. Och då gick det bättre.

Kaktus är samma häst som jag har skrivit om tidigare och som jag lekte Birger jarl på 2010.

Ur Corren 2010

En entré som försvinner

 Bild: Jörgen Auer

Nu ryker entrén till Klämmestorpshallen i Mantorp. 

Bild: Jörgen Auer

Allt för den nya hallens tillblivelse. Härligt att se bygget växa fram. En ny hall blir ett lyft för handbollen och gymnastiken. Och innebandyn.

Uppskattat museibesök

 Bild: Jörgen Auer

I dag har jag för första gången varit på Motormuseet i Motala. Trevligt ställe som jag gästade tillsammans med några av våra barnbarn.

Bild: Jörgen Auer

Även barnbarnen uppskattade museet. Men kanske gillade ett av dem besöket mest för att hon också fick tillfälle att spela lite teater. 

Duvenbeck ä va D e

Bild: Jörgen Auer

Duvenbeck D, va ä de?

Jo, det ska jag tala om. Det är ett stort logistikföretag från Tyskland. Anrikt. Grundat av en Bernhard Duvenbeck 1922 och från början med en hästdragen vagn. I dag är Duvenbeck betydligt större och har över 6 000 medarbetare världen över. Företaget finns på 35 orter i 8 länder och förfogar över 1 600 lastbilar, alla med samma mörkgröna färg (ja, även bilen på bilden från Mantorp är faktiskt grön). 

Duvenbeck hör hemma i Bocholt i Nordrhein-Westfalen och omsätter 626 miljoner euro (2016).
Det här blogginlägget ingår i min serie "Tradare på svenska vägar", föranledd av att jag tycker det är otroligt många transportfordon som rullar i Sverige, såväl svenska som utländska.

Barnet med järnviljan

Bild: Jörgen Auer

Drottningplan i Motala. Jaså, bra. Jag som inte är härifrån är glad att få reda på var jag befinner mig. Och rondellen heter Drottningrondellen.
Men vad heter konstverket som pryder rondellen?
Det vet jag inte.
Inte förrän jag googlar och söker efter rondell Motala och Drottningplan.
Då hittar jag Barnet med järnviljan, invigt i februari 2017 och tillverkat av konstnären Niklas Mulari.
Det läser jag på Motala kommuns hemsida där konstnären också uttalar sig om sitt verk:
– Barnet symboliserar framtid, lekfullhet och kreativitet. I rullningen av bollen finns en framåtrörelse som symboliserar samhällets ständiga förändring.
Mm.
Installationen har en koppling även bakåt i tiden, till mannen med järnviljan, nämligen Baltzar von Platen, Göta kanals grundläggare (även om han aldrig fick se kanalen färdigbyggd) och mannen bakom Motalas stadsplan och solfjäderformen på staden utmed strandpromenaden.
(Att barn har en vilja av järn vet alla föräldrar. Så även mor- och farföräldrar).