Se upp för vilt

 Bild: Jörgen Auer

Plötsligt dyker en älgkalv upp. Och hinner till och med över vägen (Kisa-Ulrika nära avtagsväg mot Hässlehylta) innan jag stannar bilen och får upp kameran och fotar kalv nummer två. Klockan är strax efter 20.

 Bild: Jörgen Auer

I sakta mak promenerar tvåan över, till och med stannar och tittar på mig (för dålig bild för att ens visas här) innan den väljer att fortsätta till sitt syskon.

 Bild: Jörgen Auer

Några minuter senare, på andra sidan Ulrika, vid grönytorna nära Södra Häggebo och Ljungstorp, ser vi de här vildsvinen. En sugga med fem, sex kultingar. De små rusar in i den skyddande skogen. Suggan glor.

Bild: Jörgen Auer

Sen sätter hon också fart och ilar mot skogen, hon också. Vi fortsätter vår långsamma hemfärd, ännu mer försiktiga. Det finns många djur där ute, så se upp.

På fälttävlan ännu en gång

 Bild: Jörgen Auer

Vi åkte till Boxholm i dag i ett helt annat ärende, men hamnade lite överraskande på fälttävlan. Jag hade faktiskt ingen aning om att det pågick en tävling och blev glatt överraskad när William Nilson Fryer deltog. Den tidigare Mjölbybon som numera bor i Sörmland med sambon och landslagskollegan Anna Freskgård och tävlar för Strömsholm kom nu lugnt ridande på Quireboy efter väl genomförd och felfri terrängritt och gjorde segertecken när han fick syn på mig.

Det kunde landslagsryttaren göra eftersom han vann tävlingen (lätt klass), men inte på den tidigare skadade Quireboy (som varit borta från tävling efter en fästingsjukdom), utan på Balotelli. William följde upp det med att lotsa in Quireboy på andraplatsen och kunde även glädja sig över en fjärdeplats med Ronaldinhos Nova. På fråga om hur den fästingbitna hästen känns nu, svarade William att den känns lite ranglig, lite yrslig, men att den i alla fall är igång och tävlar igen. Skönt.

Tredjeplatsen tog Kinda Ryttarförenings rutinerade Pernilla Bjuhr med King Bubbles.

 Bild: Jörgen Auer

Terrängbanan gick bland annat genom allén till Boxholms säteri. Tvärs igenom. Så hemmaekipaget Lovisa Borg och Iucundus från Boxholms ridklubb rider inte fel väg på bilden. Men någon placering blev det inte.

 Bild: Jörgen Auer

Det blev det däremot för klubbkompisen Amelie Axén som övertygande vann debutantklassen på lånade Hot Chic.

Bild: Jörgen Auer

Det här då? Ja, det är Pernilla Bjuhr på grannens, Conny Ekman, häst, Tempelbach af Kronenbach. Pernilla som tävlar för Kinda RF blev femma i debutant, men utanför prisplats. Trea här kom Johanna Glänås/Rödluvan från Kinda RF och tvåa blev Lotta Sarz från Örebro på Mfive.

Sedan åkte vi hem. Fortfarande lika glatt överraskade över att vi hamnade på hästtävling (jag var ju ledig). Tog vägen över Ryckelsby och Hogstad och avslutade lördagsutflykten med att handla på Depot Mantorp (Mobilia). Lite livsmedel och lite annat. Till annat räknar jag en tandkrämstub och allt godis jag köpte på Dollar Store samt den lilla utdrags- och därmed förlängningsbara trädgårdsräfsan av märket Black & Decker från samma affär. Den kommer till användning i morgon. Nu förbereder vi oss för Melodifestival. Utan att hört alla låtar vågar jag mig ändå på en gissning: Bulgarien vinner, Portugal blir tvåa. Sverige slutar fyra.

Minne från Södra Promenaden

Bild: Jörgen Auer

Promenaderna i Norrköping lockar alltid fram det bästa i mig. Glädje och varma tankar på nära och kära. Varför? Jo, antagligen för att min far och jag brukade promenera med familjens mellanpudel Chico här, under min tonårstid. Pappa har varit borta sedan 1989 och det är ännu längre sedan vi gick här tillsammans. Men det betydde uppenbarligen något för mig eftersom jag minns det så väl. En långpromenad med pappa var något speciellt. För vi gick inte särskilt ofta. Ett par gånger om året, kanske. Inte mer. Vi talade om livet. Yrkesval och så. Hur viktigt det var att sköta skolan, att motionera och sköta kroppen, vi pratade om svensk tennis och om Örgryte, hans favoritlag i fotboll som han inte följde men höll ögonen på i alla fall genom resultaten i NT och möjligen Sportspegeln i tv.

Jag minns att han en gång nämnde Sven Rydell, Öisare och landslagsman på 1920-talet som något alldeles extra. Gunnar Gren gillade han också, liksom även Agne Simonsson och Rune Börjesson. Det var också pappa som tog med mig på min första allsvenska fotbollsmatch. Jag var sju år. Norrköpings Idrottspark var platsen och på planen spelade IFK Norrköping och mötte förstås Örgryte. Vilket måste vara ett felaktigt minne eftersom ÖIS inte gick upp i allsvenskan förrän 1958.
Nåväl, hur matchen vi såg tillsammans slutade har jag inte en aning om, men jag hittade två läskedrycksflaskor under läktaren. Och en gång ropade pappa högt: heja, Örgryte! Jag tyckte att det hördes alldeles för högt, det rungade över hela Parken, tyckte jag och kanske hördes han rop ända hem till Ljura. Och jag blev lite rädd. 

Det minns jag nu när jag går i Södra Promenaden och ler.

Lite blandat i labyrinten

Bild: Jörgen Auer

Livet är en labyrint. Det gäller att kunna ta sig in och ut - och tolka alla signaler. Vad är det jag ser? När, var, hur och varför?

 

 Bild: Jörgen Auer

Mötesplats. Jaha, men hur ska vi mötas? Är det en invit? Låt oss ligga här.

 Bild: Jörgen Auer

Visst är våren på gång, den har bara tagit lite längre tid på sig än vanligt. Men snart är det nog grönt i den här skogen också.

 Bild: Jörgen Auer

Ser Sverige verkligen ut som i dina bloggbilder, frågades på min mail. Visst, sa jag. Den här bilden är till exempel tagen i Sverige. Så här ser Sverige ut. Just här i alla fall.

 Bild: Jörgen Auer

Det här är också en bild av Sverige. Och den svenska skogen. Samt ett jakttorn i Kinda.

 Bild: Jörgen Auer

Också Sverige. Också Kinda. Mjölsjön, mellan Mjölsefall och Hällingeberg.

 Bild: Jörgen Auer

Sverige. Norrköping. Bild tagen där gatorna Humpgatan, Nygatan och S:t Persgatan möts. I mitten av bilden sticker förra vattentornet upp, ritat av Werner Nortun 1903 och uppfört 1904. Men upprustat (nedrivet och uppbyggt på nytt i slutet av 1990-talet och numera innehållande studentbostäder  i 54 lägenheter i 13 våningar).

Bild: Jörgen Auer

Ännu högre är Linköpings domkyrka. 106 meter. Dessutom är den betydligt äldre. Troligtvis fanns det en träkyrka här på 1000-talet. En stenkyrka började byggas på 1100-talet och på 1300-talet blev kyrkan till sin nuvarande längd. Men byggandet fortsatte i några hundratals år till. Så sent som på 1800-talet fick tornet en nygotisk spira. Och på 1960-talet höjdes taket och östspiror återuppfördes. Även nu pågår renoveringar, som synes.

Källa: Corren.se

Långt ifrån fasan, du Jörgen

Bild: Jörgen Auer

Ganska roligt. Jag var i Trädgårdsföreningen, Linköping häromdan. Tittade på en fågel i dammen. På andra sidan vattnet stod en man som också tittade på samma fågel. Vi undrade båda vad det var för en. Han sa ett namn till mig och jag googlade snabbt. Jag svarade.

-Nej, rödhöna är det inte. Det är en spräcklig fasanfågel.

Mannen rynkade pannan och jag googlade på bilder av sjöfåglar. Hittade snabbt den jag sökte och sa: jag ber om ursäkt. Du hade naturligtvis rätt. Det är en rörhöna. Jag tyckte du sa rödhöna.

Mannen såg lättad ut. Visst är det rörhöna.

Onsdagens Linköpingsbild

Bild: Jörgen Auer

Det är väl klart att man gärna parkerar högst upp på P-huset Druvan i Linköping med en sådan fin utsikt. Såväl domkyrkan som S:t Larskyrkan på bild. Men jag kan inte betala 85 kronor varje dag. F-n.

 

Så blev det i tidningen

Ur Corren tisdag 9 maj

Jag har ju alldeles glömt bort att redovisa hur mitt reportage från Mantorpsryttarnas fälttävlan såg ut i Corren. Här är det i alla fall. Med dragarbild på Katrin Norling och Fernando-Ukato. 

 

Bild: Jörgen Auer

Vid samma hinder tog jag den här i mitt tycke stilfulla bilden på Saga Suovanen från Stockholms fältrittklubb och hästen Nu Eller Aldrie. Ekipaget slutade nia i samma klass som Norling vann. Om Saga kan sägas att hon är dotter till ponnymamman Ulrika Fåhraeus som också befann sig vid vattenhindret och vi fick en liten, men dock pratstund. 

Bild: Jörgen Auer

Samma vatten, men strax före hindret såg jag Hanna Karlsson och Mondrian E. De passade på att spegla sig i vattnet innan de elegant flög över hindret. Platsen närmast efter de nio placerade blev det för Hanna.