Jag läser om en belgisk man, Ron Houben, som tydligen legat i koma i 23 år efter en trafikolycka, men varit vid medvetande. Ingen har dock förstått att han hört allt omkring sig, utan där har han legat lam och tyst i sin säng och förtvivlat funderat.
På vad kan man undra. Vad undrar man över när ingen lyssnar på de rop du har inom dig? Till en början tror man förstås att de hör och förstår. Kanske inte i dag, men i morgon. Men sen - när veckorna blir till månader och månaderna till år? 23 fruktansvärda år. Att han inte dog av leda.
Sedan en läkare upptäckt hans belägenhet och Houben förklarat, via dator på nåt sätt, har han berättat att han tänkte på lyckliga saker från barndomen, och fantiserat om framtiden.
46-årige Houben får mig att tacka, vem vet jag inte, men tacka för att jag får vara med och uppleva saker och ting. Till exempel läsa om en man i koma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar