Krumlinde Skeninges matchvinnare

Matchdags i fotbollshallen i Ryd för Kentys flickcup vad gäller F15-16, vit-och-blåklädda Skeninge ska möta Smedby. Gunilla Ektander närmast tog det lugnt på uppvärmningen
Josefine Kagg passade på att sitta ner och vila när hon kom ut efter ett jobbigt byte.
Malin Krumlinde satte säkert (med briljans, rent av) straffen som betydde kvittering till 1-1 mot Smedby. Sen avgjorde hon matchen med att också göra 2-1.
Och så här ser en matchvinnare som Malin Krumlinde ut.

LSW besegrade Nyköpingslaget Harg med 2-1 och så här kunde det se ut vid sidan om.

Eller så här: med vattenflaskan: Johanna Arnborger.

Ganska mycket folk på läktarna i Rydshallen. Som när Vimmerby 2 och Malmslätt spelade 1-1.

Bäst på plan i sistnämnda match, trots att hon inte kände sig riktigt bra var Vimmerbys Felicia Arvidsson. Men när hon väl var på planen var hon svårstoppad och hade ryck á la Kosovare Asllani som ju kommer från just Vimmerby. Men ska man döma av resultaten i gruppspelet så har Vimmerby 3 och Mjölby AI de bästa lagen. Vimmerby 3 vann med hela 10-0 mot Harg 2 och MAI slog Östria/Lambohov med 7-1.

Skeninge förlorade kvartsfinalen mot Vimmerby på straffar efter 1-1 vid full tid. MAI gick obesegrat genom hela cupen och besegrade i finalen Vimmerby med 3-0. Därmed vann MAI:s 92/93-tjejer Kentycupen för andra året i rad.

Julfin, ska man va

Bild: Jörgen Auer
På julafton ska man klä sig fin, tyckte barnbarnet William och nog syntes (syns) det att han tyckte om att vara modell. Dessutom gillade han att tomten kom på besök, men ville efteråt inte alls prata så mycket om sakerna han fått, utan var mera stolt över att han hade vågat krama och pussa tomten.
I övrigt kan sägas att det var många julfirare runt om i Sverige som gjorde juldagen till promenaddag. Så även i Mantorp. Dock inte William som i stället åkte till Linköping för att fira jul en gång till, nu med farmor och farfar och farbror Micke. Men han lovade att snart komma och hälsa på mormor och morfar igen.
På annandagen återgår somliga till jobbet. Däribland jag. Kentys flickcup spelas i fotbollshallen i Ryd, och där är jag en stund på förmiddagen. Lediga kvällen ägnas åt hockey LHC-Brynäs.

Retro roligast

Bild: Rebecka Auer
God fortsättning. Julaftonen och natten är över, juldagen är här. Roligast i går kväll, och delar av natten, var förutom barnbarnet William, när vi spelade Retro. Och när ett av korten, nummer 98 visade sig ha fel svar till frågorna på andra sidan. Men det dröjde innan vi upptäckte det eftersom det fanns fem frågor på varje kort och bara en var aktuell i en och samma spelsituation. Ingen av oss kunde svaret på 90-talsfrågan om vilket ord som saknades i brandkårens julhälsning.
I svaret stod John Thaw.
Vi skakade på huvudena och skrattade och inte förrän en halvtimme senare tittade vi på de övriga frågorna och svaren på baksidan. Om 50-talet löd frågan: Under hela 1950-talet styrdes folkhemmet av samma statsminister. Vad hette denne värmlänning? (Naturligtvis var det Tage Erlander, men svaret på baksidan sa: Att tillåta kvinnliga präster. De tre första kvinnorna prästvigdes 1960).
Om 60-talet: Vad var det för streck vi flickor på 60-talet började måla på våra ögonlock? (Eyeliner, väl? men baksidan sa: kabelbindning). Vi skrattade så vi pinkade på oss.
Om 70-talet: Rörstrand gjorde en tidsenlig servis i brunt och orange. Vilket typiskt kvinnonamn har servisen? (Annika, men baksidan sa: Lasse Åberg).
Om 80-talet: Vilken svensk uppfinning i plast floppade 1980? (plastcykeln tror jag, men baksidestexten sa: Neon (hon hade en hit med Dansa i neon) ).
Ack ja.
Och John Thaw, det var ju han som spelade kommissarie Morse.

Tack, och god fortsättning

God jul, och tack så mycket. Julen kan för oss här uppe i Norden, det vill säga vi som kan fira julen med presenter åt varandra, innebära en lång rad möjligheter. Vi kan få resor, presentkort, filmer, böcker, nästan allt. Här är några av mina klappar: boken Mitt liv och min släkt, där det är meningen att man själv fyller i och berättar om sitt liv. DVD-n Mamma Mia the movie, Bruno k. Öijers samlade dikter, Plura Jonssons Resa genom ensamheten, och Brev till samhället av Eric Ericson. Tyvärr är det väl så att ska jag få tid att läsa och titta på det här inom den närmaste framtiden så måste jag ta semester någon vecka.
Fast juldan ska jag börja beta av högen.

Julafton och snö

Julafton - och snön ligger vit på taken. Tack för det. Nu kan vi ägna oss åt mat och klappar. Och varandra.

Missa inte Correns webb-tv

Bild: Gunilla Olsson
Ni som brukar läsa den här bloggen måste bara kolla in på correns webb-tv och sportens jultävling som går att se från 09.30 julafton och någon vecka framåt. Tomten, och inte vilken tomte som helst, läser de verser som tomten på den här bilden har skrivit till tävlingen.

Från östgötska ljuset till Kolmården

Konstnärerna brukar prata om ljuset i Skagen. Själv pratar jag om det östgötska ljuset någonstans i närheten av Norsholm. Sett från ett tågfönster.
Bron vid Fiskeby bruk rusar förbi och det mina ögon inte hinner registrera sköter kameran om. Det finns tydligen några bostadshus på andra sidan.
I soluppgångens land? Ja, i alla fall såg det ut så här när pendeltåget nästan var framme vid slutmålet - Norrköping.

Norrköpings rådhus stoltserade nästan när det blickade ut över bebyggelsen kring Motala ström. Här södra sidan.

Gamla tullhuset vid Hamnbron (uppfört i ett plan 1778 och påbyggt till två våningar 1842) är alltid lika vackert, oavsett väder.

Östra station, härifrån kunde man åka tåg till bland annat Söderköping tills i mitten på 60-talet då spåren revs upp. I dag huserar Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen i byggnaden.

En långpromenad från centralstationen ut till Smedby tar omkring 40 minuter utan att man behöver skynda på stegen. Bilden är uppifrån Lidagatan och ger en, visserligen halvtaskig, men ändå bild av några av Norrköpings östra delar. I horisonten Kolmården.