En kvarts paus vid Drögen

 Bild: Jörgen Auer

En kvarts paus tog jag mig i dag från mitt buskgrävande, ja frånsett fikapaus och matrast (nej, visst ja, vi åt ju ingen mat i dag). Det blev en skön paus. Vacker. Men så var jag ju vid Drögen, också. 

Bild: Jörgen Auer

Så fridfullt. Harmoniskt. Men... så stördes friden av en helikopter som dock inte blev så långvarig och dess ljud försvann lika hastigt som det kom. Bortifrån Ulrikavägen åt Kottebo till hördes svagt ljudet av en passerande lastbil. Timmerbil? Och från annat håll, var det vid Fagerhult? hördes en hund skälla och strax därefter ett skott. Älgjakten pågår.

Själv, nej Inger var också med, jagade jag hem till kvällen. Bastun väntade. Armarna värkte. Händerna domnade redan innan jag somnade.

Höstfärgerna intar scenen

Bild: Jörgen Auer

 Gul, gulare, gulast. Hösten är definitivt kommen i Mantorp. Sjutton vore väl annars, det är ju 14 oktober. Dagen har väl varit som höstdagar är mest. Lite grå och småkall. Men vacker. Bilden tagen vid Vetavägen. Jag frös om händerna.

 Bild: Jörgen Auer

Fortfarande Mantorp. Det var ju där jag gick i förmiddags. Utskickad på sätt och vis eftersom Marcus Nyenger ringde från Corren och undrade om jag inte skulle ut och promenera. Jo, sa jag. Nu. Ta med kamera, sa han. Vi behöver bild från det tänkta bostadsbyggandet vid skatehallen. Okej (se förra inlägget). Bilden tagen i järnvägsbacken på Tollstadsvägen.

 Bild: Jörgen Auer

Det här är förstås järnvägen. Det begriper ju alla. Bilden tagen västerut mot Sya och Mjölby (fast de syns inte härifrån, så klart).

 Bild: Jörgen Auer

Och det här är vyn österut från bron, mot Vikingstad och Linköping. Som inte heller syns, naturligtvis. Å andra sidan vet ju jag att Linköpings domkyrka kan ses från toppen av Mantorps vattentorn så kanske kan något mer högt i Linköping skönjas även från bron vid klart väder.

 Bild: Jörgen Auer

 Finns det en backe upp så brukar det finnas en backe ner. Så även i Mantorp där höstfärgerna upptar en allt större del av blickfånget för var dag som går. Vardag som helgdag.

Bild: Jörgen Auer

Men se där! En stubbkatt! Med en hel åker för sig själv. En åker full med sork. Eller, jag vet inte. Jag hälsade hur som helst på katten med det sedvanliga kiss-kiss, men den glodde bara tillbaka. Tyckte väl att jag störde. Den hade fått span på nåt. Eller också gjorde den bara som jag: inspekterade det tänkta området för kommande bostadsbyggande i Mantorp. Det är nämligen på den här åkern nära järnvägsstationen som samhället kan få ytterligare en drös villor om några år. Då får såväl katt som stubb maka på sig.

Ska vi gissa på 2022?

 Bild: Jörgen Auer

Här lär det bli nya villor i Mantorp. Men först måste detaljplanen ändras skriver Sune Johansson i dagens Corren: http://www.corren.se/nyheter/mjolby-boxholm-odeshog/bostader-ska-byggas-vid-jarnvagen-8725988.aspx

Bild: Jörgen Auer

Det här är samma område fast från en annan vinkel. Området är planlagt som industriområde, men kommunstyrelsen i Mjölby har gett planavdelningen i uppdrag att arbeta fram en plan för bostadsbyggande i området. Ska vi gissa att det finns villor här 2022?

Smedstad och Ulrika i Corren

 Bild: Jörgen Auer

Här står Correns fotograf Jeppe Gustafsson och fotar. Vem? Jo, Ulrika Eriksson som vi träffade för onsdagens version av Ryktbart, Correns reportageserie om ridsport som jag gjort sedan 2011. Hela serien liksom reportaget om Ulrika kan alltså läsas i tidningen eller på Corren.se.

Bild: Jörgen Auer

Och varför Ulrika? Jo, hon blir ridskolechef på Linköpings och Östergötlands blivande stora ridsportanläggning som håller på att iordningsställas i Linköping. Smedstad ridsportcenter ska den heta och Haga stall och omsorg heter företaget som driva verksamheten och där Ulrika är delägare. Invigningen blir någon gång nästa sommar. Till dess fortsätter Ulrika sitt nuvarande arbete som ridskolechef i Vallastallet.

Se sån stil jag har!

 Ursprungsbild: Helene Folkesson

Hur många olika gym-, gympa-, och gymnastikreportage jag har gjort vet jag inte. Men åtskilliga. Den här bilden, tagen av Helene Folkesson, anser jag vara en av de bästa bilder som jag förekommer på. Och en av de roligaste. Den är från 2004 och tagen i T1-hallen där Rebecka Kullberg skulle visa mig rytmisk gymnastik och jag försökte göra som hon. Herre Gud, så svårt. Se bara hur jag flyger i bakgrunden, ungefär som den där irriterande fågeln i Kalle Anka på julafton.

 Ursprungsbild: Corren

Jag tror att jag har testat vareviga pass som finns, inklusive olika yogapass, thai chi, pump, box, body toning, core, och jag har varit i de flesta lokaler och hos de flesta företag med gympass på schemat.

Ursprungsbild: Corren

Och så jäkla kul det har varit. Enormt. Tack alla ni som lät mig vara med. Hoppas att ni gillade vad jag skrev om er.

Kallt, sa björktrasten

Bild: Jörgen Auer

Surt, sa räven. Men vad fåglarna, en grönfink (är det väl?) och en björktrast tycker om smaken vet vi inte. De har i alla fall åtskilliga bär att äta nu. Tvärt emot vad jag skrev för någon månad sen, alltså. Det är nämligen mycket rönnbär den här hösten och ska man tro den gamla bondepraktikan så förebådar mycket rönnbär en kall vinter.

Så kanske är det detta fåglarna säger: kallt, sa grönfinken.

Häradskär i 19 bilder

 Bild: Jörgen Auer

Som jag berättade häromdagen så har jag varit på Häradskär, längst ut i Gryts skärgård.

 Bild: Jörgen Auer

Äntligen har jag tittat igenom samtliga mina kamerabilder därifrån. Så här såg det ut när vi (ett sportgäng från Corren och jag) anlände till ön.

 Bild: Jörgen Auer

Ön som egentligen är två öar, Stångskär och Häradskär.

 Bild: Jörgen Auer

Gänget tyckte att det behövdes en gruppbild. Lyft honom, sa de och menade mig eftersom vi var där för att mina gamla sportkamrater skulle fira av mina många sportår på Corren. Christer Kustvik, Claes Nilsson, Maria Landqvist, Per Bergsten, Peter Mildaeus och Anna Lindén.

 Bild: Jörgen Auer

Utanför fönstren blommade stod nyponbuskarna fulla med frukt.

 Bild: Jörgen Auer

Och Claes Nilsson bestämde att vi skulle ha fågelbingo. Vi var ju ändå på Häradskär där Östergötlands ornitologiska förening håller till och räknar och ringmärker fåglar.

 Bild: Jörgen Auer

Men det syntes ju väldigt snart vem som var mest intresserad: Claes själv förstås, medlem som han är i nämnda förening.

 Bild: Jörgen Auer

Skärgården är skärgården och det var lika vackert som alltid. Mellan öarna i närheten syntes några sträckta segel.

 Bild: Jörgen Auer

Havet välte, stormen ven, vågorna rullade asklikt grå. "En man är vräkt över bord, kapten!" Jaså.

 Bild: Jörgen Auer

Och långt ute till havs, åt Gotland till, gick en större båt norrut. Vad hade den för mål? Oxelösund? Stockholm? Sundsvall? Umeå? Helsingfors?

 Bild: Jörgen Auer

Skymningen kom med nya utsikter och vyer.

 Bild: Jörgen Auer

Solen ville gå ned och gjorde så fastän vi bad den att låta bli.

 Bild: Jörgen Auer

Morgonen därpå.

 Bild: Jörgen Auer

Vinden tilltog.

 Bild: Jörgen Auer

Häradskärs fyr till höger, fyrvaktarbostad (numera mest nyttjad av ornitologerna).

 Bild: Jörgen Auer

Havet välte... (Vilket tjat om Frödings strof! Så farligt var det inte, men visst blåste det).

 Bild: Jörgen Auer

Emellanåt var det lugnt också. Vilket naturligtvis berodde på var någonstans man befann sig på ön (öarna).

 Bild: Jörgen Auer

En som gillade blåsten var Maria Landqvist som absolut villa vara ute hela överresan, både dit från Fyrudden, Gryt, och hem igen.

Bild: Maria Landqvist

Även den gamle trivdes bäst utomhus. Som här vid havet. Och jag längtar till Häradskär igen. Eller en liknande plats, långt från fastlandets trafik och ljud.