Eftermiddagen börjar bli sen. Långt där borta på andra sidan all den vita snön ligger staden. Det kunde vara var som helst i världen, men är Linköping. Om en kvart är vi där, fikastund väntar. När man har varit ute på jobb är det alltid lika skönt att se den här vyn, vilken årstid det vara må. Och antagligen känner man likadant varhelst man befinner sig i världen. När konturerna av hemorten/arbetsplatsen skönjes och den väntande lunchen/fikapausen/middagen/natten snart väntar infinner sig en skön ro och värme i kroppen. Snart, snart, snart är jag där. Hemma eller borta. I världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar