söndag 21 augusti 2011

En kväll i mörkret

Bild: Jörgen Auer
Det sitter faktiskt fem personer vid det här bordet. Vad de gör? Spelar kort. Dam. Med en herre som vinnare. Inte jag. Var inte med. Trött. Jobbat. Kroppsarbete. Hårt. Var nu utsliten. Orkeslös. Och upptagen. Drack whisky. Åt choklad. Pratade. Med Bengt. Skål, sa jag. Skål, sa han. Undrar om det blir väder i morgon, sa jag. Ja, sa han. Det är mörkt nu, sa han. Jo, sa jag. Skål, sa vi på nytt. De vid bordet skrattade. Dam var tydligen kul och Inger låg visst bra till. Inte Susanna. Britt så där, Robert också, Martin var på gång.
Hur kan de se nåt, sa Bengt. Vet inte, sa jag. En av de stora livsgåtorna. Ute var det ännu svartare, becksvart. Det gick inte att urskilja gran- och talltopparna genom fönstret. Allt var svart där ute. Augustinatt. En råbock skällde uppe i skogen, nej, nere i kärret stod den. En storlom skrek till svar bortifrån Tjärnviken och bocken förstod tydligen, för den tystnade.
Det gjorde vi också så småningom när de vid bordet summerat spelkvällen och vi trötta vid fönsterbordet tömt glasen och trötthetens ordförråd. God natt.
Så pinka. Liten kvällstvätt. Borsta tänderna. Klä av sig. Krypa ner. Ah! Ryggen sträcks - äntligen! Och armarna somnar direkt.
En klocka tickar. Tick, tock, tick, tock - var är mina ögonlock? Och varför somnar jag inte? Måste räkna nåt. På engelska. Till 50. Hjälper inte. Då blir det räkning på tyska. Alla språk jag kan. Norska. Franska. På serbokroatiska: jedan, dva, tri, sjetri, pet, sjest, sedam, osam, devet, deset, jednaest, dvanaest, trinaest, trinaest, trinaest, trina, tri...

1 kommentar:

Pernilla sa...

Den här texten tycker jag om.

Kram på dig