Det här är den enda kända bilden på Ansgarius Borén, östgöten som red med general Custer i sjunde kavalleriet. Kopia på bilden fick jag i april 2017 av Academy of the New Church Archives, Bryn Athyn College, Pennsylvania som även mycket vänligt sände mig samtliga de sjutton brev som finns bevarade från Boréns hand.
Min tanke var att skriva en artikel i Östgöta Correspondenten om denne östgöte som jag började söka efter redan 2011. Ju mer jag sökte och desto mer jag fann blev tanken till en bok, men jag kom aldrig till skott. Inte ens med artikeln som jag visserligen pratade om med någon chef på tidningen, minns inte vem, men fick dåligt gensvar. Däremot pratade jag 2014 med författaren Björn Öijer, uppvuxen i Linköping, och nämnde då för denne mycket indianintresserade man att det fanns en östgöte som red med Custer och slogs mot indianer.
Nu har Björn kommit med en bok om Ansgarius Borén, för övrigt född 1848 i Bondeby, Kristberg och inte i Linköping 1850 som han uppgav när han utvandrade till Amerika 1871.
.
Bild: Jörgen Auer
Låt mig säga det direkt: Björn Öijer har lyckats. Både med att skriva en intressant och läsvärd bok om den mystiske östgöten Borén, för övrigt född Andersson (Borén tog han i samband med att han utvandrade till Amerika) och att fånga tidsandan, indiankrigen, soldatlivet och Boréns tankar. Hans tankar och historia känner man faktiskt till en del om eftersom det finns flera brev från honom bevarade. Han tillhörde sjunde kavalleriet, lett av den legendariske general Custer, men han deltog inte med Custers styrka vid slaget vid Little Big Horn 1876 där alla soldater dödades, utan var då ett par kilometer därifrån med trosskompaniet. Även det var ingripet i strider med indianer, och Borén klarade sig ur dessa med livet i behåll.
Bild: Jörgen Auer
Så här trevligt skickar Björn Öijer en hälsning till mig (och boken). Utöver det hittar han plats åt mig även inne i boken, men det får du som är intresserad av försöka hitta själv. Köp boken. Öijer har lagt ner åtskilliga timmar på research, ett riktigt hästjobb, vilket nog skulle ha glatt Borén som var något av hästkarl, kavallerist för tusan! Han var också religiös och beläst (det mesta på egen hand och inte i skola) och han skrev själv dikter som han även fick publicerade i svenskamerikanska tidningar, om jag inte misstar min egen forskning i detta ärende så skrev han dikterna på 1880-talet. När han fick kontakt med och började studera teologi hos Academy of the New Church i Philadelphia (som byggde (och fortfarande gör) mycket av sin tro och lära på svenske Emanuel Swedenborgs skrifter (levde 1668-1772) översatte han en dikt av Carl Snoilsky till engelska. Det var dikten Swedenborgs trädgård som Borén själv reciterade när akademin firade andeskådaren Swedenborgs födelsedag 1887.
Ansgarius Borén skrev även ett par debattartiklar och översatte Runebergs Sven Duva till engelska. Tyvärr avled han i en järnvägsolycka redan 1889 och hann aldrig avsluta sina studier till präst, men han arbetade sista året som lärare i historia vid akademin. En spännande man verkar han ha varit, poeten som red med Custer.
Tack för intressant läsning, Björn Öijer. Hoppas att nån senare släkting till Ansgarius nu hör av sig och kan visa upp brev som soldatsläktingen skickades hem till familjen i Sverige. Då får du kanske skriva ännu en bok om Kristbergssonen som även bodde en tid som barn i Flistad (Segorp) och Kisa (Knoppetorp).
Tack för boken!
Jörgen Auer
