Den här borsten brukar inte bry sig om årstider. För den kvittar det om den får borsta grus på sommaren eller snö på vintern. Aldrig heller har den klagat, trots att den stått utomhus i ur och skur och därför tappat färg och lyster på skaftet. Men själva borsten (stråna) ser lika fina ut som för tio år sedan. Det är värt en bild. Och ett rop: heja borsten och gå på, nästa sop vi väntar på. Sopa, sopa, sopa.
2 kommentarer:
fiiin bortste! (fast lite ny färg är den nog värd efter allt slit! Nu fick jag en julklappsidé...;)
Kramis!
uups...BORSTE stavas ju BORSTE och inget annat. det är för trist att man inte kan gå tillbaka och fixa sina misstag. fast det kan man ju inte i verkliga livet heller så...
ha en underbar dag! :)
Skicka en kommentar