Bild: Jörgen Auer
För en del kom natten som en fasa, för andra som en räddande ängel och för åter andra som vore den ingenting annorlunda än dagen. Men för många kom den som en längtan. Som vore den själva längtats innersta kärna. Äntligen, suckade de längtande. Och suckade på nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar