En helg i eld och rök

Bild: Jörgen Auer

Det var en annorlunda helg. I eld och rök, kan man säga. Lite så i alla fall. Eller kanske säger jag så bara för att knyta ihop det här inlägget. Men ändå. På lördagen åkte jag till Norrköping för att titta på herrlagets första träning inför årets allsvenska. Samt för att ta del av lite information om laget. När träningen började fanns några supportrar där som tyckte det vas passande med lite fyrverkerier. Spelarna tackade för det med applåder, men så lämpligt var det väl inte med eld och rök. Det är ju förbjudet på matcher, då bör samma regler gälla för träning.

Bild: Jörgen Auer

Jaja, tränade gjorde i alla fall laget och nog verkade de ganska pigga, tycker jag. De sa också efteråt att det var en bra träning och att det var skönt komma igång.    

Bild: Jörgen Auer

Uppe i restaurangen  blev det sedan korv med bröd, en macka och kaffe eller läsk för alla medlemmar i IFK. Några av spelarna dök också upp och berättade just det som jag skrev här ovanför: att det var skönt komma igång. Jacob Ortmark, Anton Eriksson och Oscar Jansson intervjuades av IFK:s marknadskommunikatör Rebecca Candevi som även talade med tränaren Glen Riddersholm. Information fick vi även av IFK:s styrelseordförande Sakarias Mårdh och klubbdirektör Michael Sturehed.

Bild: Jörgen Auer

Även några av de nya allsvenska spelarna i damlaget fanns på plats för att säga något om deras tankar inför damallsvenskan. My Cato, Azumah "Zumzum" Bugre och Sofia Hjern hoppas på en fin säsong och att det inom kort dyker upp ytterligare ett par nyförvärv. Kanske har tränaren Tor-Arne Fredheim med sig glada nyheter hem från sin långa resa till Australien och Nya Zeeland?

Bild: Jörgen Auer

Jag var sedan kvar i Norrköping och övernattade hos syrran Ami och hennes sambo Kalle. Tack för god mat, god öl, god whisky och trevligt sällskap. På hemvägen noterade jag för första gången den här korsningen med bussvägen vid Linköpingsvägen/Odensgatan. Jag har åkt här säkert ett par hundra gånger genom åren, men aldrig tidigare behövt stanna för att en buss vill ut från hållplatsen. Stannat för rött har jag gjort här, men då för gående som vill korsa gatan. Jag menar inte att det är något fel med trafiklösningen, konstaterar bara att jag inte behövt stanna för buss tidigare.

Bild: TV6/Jörgen Auer

Söndagen ägnades åt skidåkning. Inte egen, utan avslutningen av Tour de Ski med den där otroligt jobbiga avslutningen med uppförsklättringen sista 800 meterna. Sveriges Frida Karlsson tog ut sig helt och kollapsade efter målgången i jakten på toursegern. Hon blev bara 15:e på etappen, men lyckades hålla fast i den ledning hon samlat på sig under veckan. Men det var ett par oroliga minuter medan hon först låg orörlig och sedan blev bortforslad på bår. Hur mådde h     on?

Bild: SVT/Jörgen Auer

Så småningom fick press och tv-tittare i alla fall veta att hon återhämtat sig. Den här bilden tog jag ett par timmar senare när hon intervjuades av SVT och var glad och samlad igen. Frida Karlsson är nu andra svenska att vinna Tour de Ski, först ut var Charlotte Kalla som vann 2008.         

Bild: TV Stockholm/Jörgen Auer

Jag avslutar dagens inlägg med eld och rök också. Flera människor blev nämligen skadade i en stor brand i ett flerfamiljshus i centrala Stockholm i korsningen Frejgatan/Döbelnsgatan. Närliggande Sveavägen spärrades delvis av för att underlätta för utryckningsfordon. Sju personer fördes till sjukhus och flera av dem sades vara allvarligt skadade. Bilder från branden visades bland annat i TV Stockholm, vilken kanal jag av någon anledning har inställd på min tv (och jag har aldrig brytt mig om att ändra). Naturligtvis hörde jag av mig till min bror som bor nära på Sveavägen, men han hade inte märkt så mycket av vare sig brand eller rök. Möjligen att det luktade lite brandrök, menade han.

 

Gyllene upptakt, Ufo och skottning

Bild: Jörgen Auer

Trevligt. Trettondagsafton tillbringade jag mestadels i Norrköping, bland annat för att lyssna när brorsdottern och sopranen Agnes Auer Frandell sjöng med fantastiska Norrköpings Symfoniorkester. Det gjorde även tenoren Tobias Westman som i all hast fick hoppa in i galakonserten betitlad Gyllene upptakt som ersättare till en krasslig sångare. En dag (eller var det bara en repetition?) hade han på sig att öva in två duetter med Agnes, starkt jobbat. De bjöd på skön musik ur Leonard Bernsteins West side story. 

Agnes var som alltid bedårande och sjöng så rent och fint, även om det här inte var hennes vanliga repertoar, hon är ju operasångerska.

Hela föreställningen får högsta betyg, men det var synd att inte de två sångarna fick vara med i avslutningen. Det hade förgyllt programmet. Imponerade gjorde förstås den brittiske pianisten Benjamin Grosvenor med George Gershwins Rhapsody in Blue. Men på mig imponerade 

Norrköpings Symfoniorkester i lika hög grad.

Roligt var att jag i pausen stötte på en gammal kompis, Olle Hagberg. Vi jobbade ihop på 70-talet på CiN (Centrallasarettet i Norrköping) där vi en sommar trivdes som förrådsarbetare. Fast jag jobbade längre än en sommar, vill jag minnas. Något år, eller så. Jaja, roligt var det att se honom nu och hälsa på hans fru, tyvärr spillde jag ut ett glas rödvin på hans byxor och skor. Det var inte meningen, Olle. Förlåt. 

  

Bild: Agnes Auer

Efteråt samlades vi några stycken och åt gott på Mocca Deli. Agnes var också med. Roligast då var att en amerikansk kvinna kom fram och gratulerade Agnes för den skönsång kvinnan en timme innan hade bevittnat i Konsert och Kongress de Geerhallen.

Vi bodde nästan alla på trevliga Best Western Princess Hotel på Skomakargatan och naturligtvis var det någon (Agnes) som såg den stora reklamskylten för filmen UFO Sweden på närliggande Filmstaden och ville ha en bild på skylten och släktens medverkan i filmen. Naturligtvis ställde "bonden" upp på det, linslus som han är. 

Hemkommen i snöyran till Uljeberg blev det till att skotta. Annars kör vi fast.

I kväll? Ingenting. Jo, ett glas öl.   

En väldigt vit bild

 Här skulle jag lagt in en fin snöbild. Tyvärr satte Samsung av nån anledning stopp för det. 

Men då kan jag berätta att bilden är väldigt vit.

Snöskottning och pussel

Bild: Jörgen Auer

Usch. Mycket snö i dag. Blötsnö. Tung att skotta. Jag tog mig nämligen före i dag att skotta infartsvägen till Hagen. En sträcka på så där 50 meter. Inte för att jag tänkte ut med bilen i dag, men det kommer ju en dag i morgon också och kommer det ännu mer snö i natt och i morgon så lär det nog vara en halvmeter snö vid torsdagslunchen.

Från TV6

En som gillar snö är längdskidåkaren Frida Karlsson. Under eftermiddagen följde jag dagens världscuplopp och gladdes med Frida över segern som skickar henne i topp i Tour de Ski.

Bild: Jörgen Auer

Medan jag tittade på skidåkning stod hästarna på Uljeberg och tittade på snöflingorna. Gillar hästar snö? Jag vet inte, men tyckte mig se att de sprang i kapp några gånger. Så kanske.

Från SVT

När jag inte kunde vara ute som normalt satt jag inne och lade pussel. Tiden gick och inget hände. Jo, jag hittade några bitar, men de är för många och jag lägger nog ner den sysslan. Roligare var att se en bra hockeymatch i pågående JVM i Kanada där Sverige mötte Tjeckien i semifinal. En match som stod 1-1 efter ordinarie tid efter att tjeckerna kvitterat med bara 39 sekunder kvar. I förlängningen avgjorde sedan Jiri Kulich (bilden) som lyckades överlista storspelande målvakten Carl Lidbom. Svensk förlust således, men Sveriges bästa match i turneringen. 

Nu? Nu ska jag vila min värkbrutna kropp. Nej, jag överdriver. Visst känns det att jag har skottat snö, men jag tar den prövningen som tillhörig dagens motion och gläds över att ha gjort nytta. Grannarna fick ju en skapligt skottad väg att åka på.   

Som fastfrusen inomhus

Bild: Jörgen Auer

För några sekunder fick jag för mig i morse att det var månen hästarna gick på, men så vaknade jag och insåg att allt var som vanligt och att de precis var utsläppta från stallet på Uljebergs säteri och vandrade nu sin tysta ban över den lilla höjden. Ljuset bakom dem kom nerifrån Circle K-macken vid Skänningevägen. Kanske var där alldeles fullt av långtradare? Jag får väl se när jag kommer dit, tänkte jag och påbörjade min morgonpromenad på travspåret runt kullen, åkern och hästhagarna.

Bild: Jörgen Auer

Kommen nästan hela vägen runt mindes jag att jag ju skulle kolla om det var många bilar vid macken. Glömde det just vid passeringen, men kunde i alla fall ta en bild på håll. Ljuset bakom kom från Mantorp.

Bild: Jörgen Auer

När jag på nytt vände mig om lyste det så fint i Uljebergs allé när en bil kom från Västerlösahållet. Undrar om den eller de som sitter i bor i Västerlösa? frågade jag mig själv och undrade också om de lade märke till mig och min ficklampa. Trodde de då att det var bonden som lyste efter att ha varit och utfodrat sina hästar, kanske? I så fall hade de fel. Det var ju bara hyresgästen Auer som var ute på morgonpromenad och strax skulle snedda över stora vägen för att hämta Corren i brevlådan.

Bild: Jörgen Auer

Tidig eftermiddag tog jag en ny promenad. Det blåste inte skönt, kan jag meddela och jag längtade in efter sju, åtta meters gång. Men så skärpte jag mig, fällde upp jackhuvan över mössan, drog upp dragkedjan så långt det gick för halsen och stövlade på. Ja, gummistövlar. För sjuttielfte gången förundrades jag över tallarnas otroliga växtkraft. Om de kan tänka så skulle jag bra gärna vilja veta hur den här tänkte i planeringen av bygget: få se nu, sa vi en eller två stammar? Och en gren här och en där, en häråt, nej, två, tre, fyra däråt och en krokig dit. Och så kan vi bakvända den där.

Bild: Jörgen Auer

Det skulle inte vara dumt om det fanns en liten raststuga här, eller ett tält, eller en vägg nånstans så att man slapp blåsa omkull, fantiserade jag. Då dök den här kraftiga enbusken upp. Eller är det flera, kanske? Ja, skit samma, en är det i alla fall.

Bild: Jörgen Auer

Riktigt inbjudande, ju. Tack. Kanske inte direkt varmt, men lite skydd gav denna enrummare åtminstone. Dessutom var det lite roligt att gå in där och titta. Som att bygga koja. Så länge stannade jag dock inte. Jag både rös och frös.

Bild: Jörgen Auer

Hemkommen funderade jag en stund på vad jag skulle göra. Bestämde mig för att se damerna åka längdskidor i världscupen. Frida Karlsson vann. Bra. Sen öppnade jag tyvärr pusslet jag vann i julklappsspelet på julafton. Herre, min je så svårt. 2000 bitar som ser likadana ut allihop. Nej, men ungefär 1000 är blå och de andra tusen gula, vita och gröna. Så nu har jag blivit sittande som fastfrusen, så inomhus jag är. Kunde ju lika gärna ha stannat i den där enrummaren och övernattat.

Märkliga djur synliga

Bild: Jörgen Auer

Usch och fy, säger jag om den här stora ormen som ringlade fram inte långt från min lägenhet på Uljebergs säteri. Jag brydde mig inte det minsta om den är fridlyst eller inte. Jag knäckte den mitt av med ett rejält stamp.

Bild: Jörgen Auer

Man kan se mycket i naturen och jag rös väldeliga vid åsynen av den här figuren, men den bevärdigade mig inte med ens ett endaste ögonkast, utan satt som fastfrusen och glodde i marken. På vad vet jag inte.

Bild: Jörgen Auer

Den här ormsvanen låg och tittade efter sin partner, men denna syntes inte till. Jag ville klappa till den också, men vågade inte.

Bild: Jörgen Auer

Buskskvätta?  Nej, de är mindre, men det skulle kunna vara en snåranka. Eller en långnäbbsgås. Kvack, sa den.

Bild: Jörgen Auer

Den här stackaren verkade bakbunden, men morrade lite när jag ville hjälpa den. Får se om den kommit fri i morgon.

Bild: Jörgen Auer

En liten pennvävare var på väg att lyfta från en gren och tog sikte bort mot Skorteby till.

Bild: Jörgen Auer

Men, var det här kanske den saknade ormsvanen? Ingen vet för den låg kvar med huvudet i gräset så länge jag var kvar. 

Bild: Jörgen Auer

Gotisk sköldbitare ser man inte så ofta och ännu mer sällan en så här grov typ. I alla fall så långt upp som Östergötland. Jag har för mig att jag läst om en observation i Skåne 1998, vilket lär vara den senast rapporterade i Sverige. 

I morgon ska jag ge mig ut och titta efter fler märkliga djur.

Månadsbilder från 2022

Bild: Jörgen Auer

Januari börjar fjolårets bildkavalkad med en bild från eftermiddagen den 13 januari. En eftermiddag då himlen tycktes stå i brand. Det var en synnerligen spektakulär torsdag.

Bild: Jörgen Auer

Februari låg jag på Vrinnevisjukhuset två veckor efter en tjocktarmsoperation 1 februari (tumör) och undersköterskan Zhara här var en av många som tog väl hand om mig. Zhara kommer ursprungligen från Afghanistan. Jag tackar allra ödmjukast för all hjälp.

Bild: Jörgen Auer

Mars. Råssnäsudden i Motala har blivit ett kärt besöksmål för mig. Närheten till vackra Vättern är så underbar och gör motionspromenaden till rena glädjestunden. Visst kan det blåsa rejält ibland, men man kan vara tämligen säker på att platsen alltid erbjuder fina utsikter.

Bild: Jörgen Auer

April. Så här fin kväll var det 20 april när Linköpings FC besegrade Hammarby med 3-1 efter mycket bra spel och gick upp i toppen av fotbollsallsvenskan. Ännu finare hade det varit med mer publik. Över 900 kom visserligen, men LFC-tjejerna spelar trevlig fotboll och är värda minst ett par tusen åskådare.

Bild: Jörgen Auer

Maj. En skön dag i maj är det inte mycket som överträffar. Särskilt inte när man bor så vackert som jag och har natur och djur alldeles inpå knutarna.     

Bild: Jörgen Auer

Juni. Jag hade varit på besök i Uppsala och Gävle över helgen. Hemkommen tog jag naturligtvis som den flanör jag är en promenad på Uljeberg och kunde konstatera: efter regn kommer solsken.

Bild: Jörgen Auer

Juli. Tidigt på morgonen tisdag 12 juli såg jag en älva dansa i morgondimman på sjön Drögen. Klockan var 04:52 och platsen var Staviken, Drögen. Vid Bäckhult i Kinda kommun.

Bild: Jörgen Auer

Augusti. Sommarmorgnar är så fina. När solen vaknar och börjar att kasta reflexer i fönster och beslag. En sådan morgon kan göra en hel dag. Så började fredag 12 augusti.

Bild: Jörgen Auer

September. Kisa är en av Östergötlands allra finaste orter. Om du frågar mig, i alla fall. Jag gillar verkligen alla höjdskillnader och närheten till skog och sjö. Det händer att jag kliver upp på borgarberget intill kyrkan. Där har man en härlig vy över Kisa. 

Bild: Jörgen Auer

Oktober. Långpromenader kan vara härliga. Särskilt när man kan få uppleva dem med mycket natur. Och vatten. Som när man tar sig före att ta vägen över Solberga, Sya, och passera på gångbron över Svartån. Ofta är det så tyst och stilla där att man undrar om det är siesta. Och själv vill man bara stanna och njuta, andas och bara vara.

Bild: Jörgen Auer

November. Tisdag 22 november. På besök i Norrköping för att äta lunch. Vädret var så inbjudande att jag även tog en promenad. Jag gick bland annat ut på Strömsholmen och försökte hålla mig så nära Motala ström som möjligt utan att plumsa i. Jag lyckades. Och tog den här bilden över strömmen och delar av Saltängsgatan.

Bild: Jörgen Auer

December. Torsdag 8 december promenerade jag både i Sya och hemma på Uljeberg. I Sya konstaterade jag att man sprutade konstsnö för fullt och hoppades ha åkbara skidspår till helgen (det hade man också). På eftermiddagen begav jag mig ut i hemmamarkerna. Det var en vacker dag, som gjord för att föreviga vad jag såg. Och jag såg mycket. Men till den här årskavalkaden valde jag bara en bild per månad.