Bild: Jörgen Auer
Tog en tidig Mantorpspromenad innan regnet kom, eller mellan regnskurarna är kanske rättare att säga. Såg att området vid Gamla Idrottsparken fått tillökning av åtminstone tre hus sedan jag senast gick här. Kul.
Bild: Jörgen Auer
Såg också att byggnationen på Östra Olofstorp fortsätter. Men de hus som byggs nu måste väl ändå vara de sista där. Eller? Fast inte mig emot om Mantorp växer ihop med Sjögestad.
Bild: Jörgen Auer
Längs gång- och cykelvägen bort mot Mobilia, eller depot Mantorp som köpcentret bytt namn till stod som vanligt några hästar tillhörande Mantorptravet och gjorde ingenting. Ingenting mer än tuggade och lyssnade. Vem kan det vara som kommer? Är det han med kameran igen?
Bild: Jörgen Auer
Visst var det. Och han lade förstås märke till den vackra veteåkern (eller är det korn? - jag lär mig aldrig). Samt förstås till Kerstin Lönnerhed som var ute på morgonpromenad, hon också. Hej, hej, sa vi. Ungefär.
Bild: Jörgen Auer
Jag tog återvägen genom Mantorptravet. Mötte tränaren Micael Stjernström och pratade med honom en stund. Han sa sig vara lite bekymrad över travets dåliga siffror och hoppas på bättre tider. Vi kanske borde strejka för att det ska hända nåt, sa han.
Bild: Jörgen Auer
Mötte så en häst som inte ville visa sig oklädd. Men den ville gärna komma fram och hälsa. Hej, du, sa jag. Den svarade egentligen inte, men nickade och stirrade djupsinnigt och undrande tillbaka. Du är allt bra söt, sa jag. Hästen sa fortfarande ingenting, men nog tyckte jag mig se en blinkning.
Bild: Jörgen Auer
Kameran åkte ner från axeln när jag kom förbi de här blommorna. Ah, lejongap, tänkte jag och fotade på en stund. Hemkommen tyckte jag det var bäst att läsa lite om blomman och fann att det ju naturligtvis inte var vad jag trodde utan kärringtand. Om den kan man läsa mer på Den virtuella floran. Men hur kunde jag blanda ihop blommorna? Jo, ett minne slog mig direkt. För länge sen, när jag var bara ett barn erinrar jag mig att min mamma vid en promenad berättade om blommor vi passerade. Eller om jag frågade vad de hette. Så var det nog. Jag frågade. Hon svarade: de där heter lejongap och det där är kärringtand.
Gap eller tand, tand eller gap. Det är frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar