söndag 12 september 2010

Sista resan

Bild: Jörgen Auer
-
Varde ljus, tänkte han,
ingenting hände,
ingenting alls,
jo, mörkret kom.
-
Och i natthimlars hemligheter
och dolda omedelbarheter
stod han timtal förstenad, förledd,
betraktad och betraktare i ett.
-
Moln drar förbi även i mörker
levande döda i upplösning,
döda levande i förändring,
om natten ser man dem allra bäst.
-
Natten gömmer våra sanningar,
halvsanningarna bor i dagen,
lögnen lever både nu och då.
Inte skrämmer nattens gärningar?
-
När ljuset äntligen kom
stod han dröjande kvar
bortvänd förvisso, men glad
att han inte tog nattåget.
-
Jörgen Auer 2010-09-12










2 kommentarer:

Pernilla sa...

Puss och kram på dig pappa. Fin dikt, och jag är glad att varken du eller jag tog nattåget.

Auer sa...

Hej,
Lite märkligt är det att jag skrev den här utan att ha en aning om att en tågolycka hänt timmen tidigare, ungefär när jag började skriva.

Kram