Bild: Jan Christer Persson
Ni skulle ha sett så mycket folk som kommit för att lyssna på mig när jag berättade om alla fåglar jag kände till i Roxen. Jag kunde både mås och and, men höll sen truten och tackade för mig. Publiken, dvs JCP applåderade och ville liksom inte sluta fota. Och jag, jag vinkade så pass att jag fick storhetsvansinne och vägrade komma ned. Inte förrän fotografen lovade bjuda på hembakad surdegsbulle till kaffet klev jag ned.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar