Bild: Vise Jörgen
Jag kan inte minnas att jag har tänkt på det tidigare. Men häromdagen blev jag påmind av någon på Facebook om att det var vid den här tiden som de tre vise männen lär ha begett sig iväg för att följa den stjärna de fått syn på. Ett stjärnfall i Betlehem.
Är det en saga?
Ja, troligen. I alla fall en på 500-talet nedskriven berättelse om något som kan ha inträffat 500 år tidigare.
Att de var tre vet man egentligen ingenting om. De kan ha varit många fler, kanske 20? Däremot sägs presenterna bara vara tre: guld, rökelse och myrra. Guld vet vi vad det är. Rökelse också. Det finns ju de som använder i dag också för att det ska lukta gott inomhus, eller i alla fall något annat än den lukt som annars skulle råda i boendet i fråga. Myrra kommer från barken av en buske eller träd och har använts inom naturmedicinen sedan mycket länge.
Var det verkligen män som var på väg? Inga kvinnor? Tänk om de var tre visa kvinnor?
Men eftersom det är män som har skrivit det mesta om historiska ting och händelser, sanna eller påhittade, så förstår vi att det måste ha varit tre väldigt visa konungar som var på väg för att fröjdas åt en nyfödd och blivande frälsare.
Tre män på väg natt och dag. Hur många dagar red och gick de? Red de åsna eller kamel? Häst? Hur mycket packning hade de med sig? Förutom guldet, rökelsen och myrran?
Hur många gånger rastade de? Var? Vad gjorde de då? Bad? Badade? Åt och drack? Grävde latringrop?
Om det var ett stjärnfall de sett kan de ha varit oense om var det gick ned och då kan resan ha tagit några dar extra.
"Jag är säker på att det var där borta".
" Det är inte jag! Jag tyckte det var lite snett vänster".
"Ni har fel båda två. Vi borde gå åt andra hållet".
"Låt oss fråga våra bärare och de andra 17 inte riktigt lika visa som vi och så röstar vi sen".
"Okej, gubbar. 16 röster för att vi tar vägen till Betlehem och 13 för Damaskus. Mot Betlehem!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar