Ur Allhems sportlexikon
Även om jag sällan förundras alldeles oerhört så måste jag ändå tillstå att jag blev otroligt imponerad av den idrottsliga livsbredden hos italienska greven Alberto Bonacossa, född 24 augusti 1883 och död 30 januari 1953. Jag har aldrig hört talas om honom tidigare, men så är jag ju inte italienare heller, men han dök upp framför mina ögon när jag slog upp Allhems Sportlexikon, band 1, utgivet 1948.
Vilken mångsidig idrottsman!
Både som utövare och ledare. Som ung var han bland annat fotbollsspelare och spelade för såväl Grasshoppers i Zürich som Karlsruher FV medan han utbildade sig till kemiingenjör. 1914-1928 vann han tio italienska mästerskap i konståkning! Samt tre i paråkning med sin hustru, Maria Luisa, själv sjufaldig mästare i singelåkning. Under många år var han också en av Italiens bästa tennisspelare och deltog i OS i Amsterdam 1920 där han emellertid åkte ut i första omgången mot svensken Carl-Erik von Braun. Han var också känd alpinist, friidrottare, simmare och tyngdlyftare.
Han var så märkvärdigt mycket att jag fick ta hjälp av även Nordisk Familjeboks sportlexikon från 1938 samt ett otal sökningar på Internet för att få reda på så mycket som möjligt. Han invaldes i Italiens olympiska kommitté 1912, i internationella olympiska kommittén 1925, där han blev invald i exekutivkommittén 1935. Han var ordförande i, och bildade italienska skridsko-, ishockey- och rullskridskoförbunden, var ordförande även i automobilklubben och motorcykelklubben, 1932 var han ledare för den italienska olympiatruppen i Los Angeles. Och stiftare av Tennisklubb Milano.
Som om detta inte vore nog skrev han tillsammans med G. Porro Lambertenghi en informationsbok om tennis, Il Tennis, utgiven 1914. Som IOK-medlem jobbade han hårt för att lansera den lilla staden Cortina D'ampezzo i provinsen Beluno i Veneto som plats för vinter-OS och staden tilldelades också spelen 1944, men de ställdes in när andra världskriget rasade. I stället fick Cortina OS 1956, men då var Alberto Bonacossa redan död, sedan 1953.
Visst ja, Bonacossa var från 1932 också ansvarig utgivare av den stora sporttidningen Gazzetta dello Sport. Plus att han hade ett flertal andra uppdrag, och familj. Sonen Cesare Bonacossa, född 1914, skrev en bok om sin far, Vita al sole di Alberto Bonacossa, utgiven första gången 1956.
Politiskt lär Alberto ha stått nära den italienske ledaren Benito Mussolini och gillat dennes fascistiska modell för Italien. Kanske är det därför jag inte fått veta så mycket om honom tidigare.
Från LaFeltrinelli Internet Bookshop
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar