Bild: Jörgen Auer
Ladugården är det första jag ser när gardinen rullats upp. Aha, vi är i Bäckhult, säger hjärnan.
Det är morgon. Ganska tidig, känns det som. Men eftersom hela gaveln är solbelyst betyder det väl att solen på sin dagliga färd hunnit över trädtopparna?
Men vänta nu. Hela gaveln? Då måste ju klockan vara bortåt 8. Jag kollar.
Visst. Prick 08.00.
Bild: Jörgen Auer
Malvan gör sig så fint vid den lilla gäststugan. Och med de vita stolarna bildar den liksom ett konstverk att vila ögonen på. Men utan stugans och storstugualtanens faluröda väggar vore det en helt annan bild, ett annat konstverk.
Förresten, är det rosenmalva., myskmalva eller gråmalva? Eller en helt annan malva?
Bild: Jörgen Auer
Här vid södra delen av sjön Drögen, längs vägen Ulrika-Kisa ligger Mörkvikens naturreservat. Om berget heter Mörkberget vet jag inte, men jag kallar det hädanefter för det. Berget och reservatet är hur som helst granne med Bäckhult som ligger innanför, eller bortanför, på andra sidan, bakom berget.
Ja, det där var tre bilder, tre texter, tre iakttagelser, tre funderingar från sommaren 2024.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar