Bild: Jörgen Auer
Jag var till Norrköping i dag. Vilket på modernare svenska betyder att jag åkte dit. Inte åkte dit som i polisen, utan åkte med bil dit. Någonstans utanför Linköping, var det väl? såg jag rök. Men det brann inte, nej, nej, det var människor i skördearbete. En tröska drev upp jord och damm och allsköns små ting som i marken och sädesfälten bor.
Bild: Jörgen Auer
Jag åkte gamla vägen. Gamla riksettan, gamla E4-an. Det gör jag nästan alltid. Mycket roligare. Och skönt även när man måste stanna en stund och invänta broöppning i Norsholm när kanalfarare på Göta kanal vill igenom. Den erfarne seglaren ser naturligtvis var masten är någonstans på den här bilden, även om inte själva båten syns. Visst har det varit en härlig dag i Östergötland, för resten?
Bild: Jörgen Auer
Det nya bostadsområdet i Kimstad ser fint ut. Och vägen förbi är rak och fin och inte verkar det vara många som kör här heller.
Bild: Jörgen Auer
Vad gjorde jag i Norrköping? Jo, ett reportage i serien Gatuliv till Mera Linköping och Mera Norrköping. Det är en serie där jag besöker gator som har samma namn i såväl Norrköping som Linköping. Ja, jag var i Linköping också i dag och ett 15-tal har jag nog avverkat. Vilken det blev i dag ska jag be att få återkomma till. Den har ingenting med bilden att göra. Bilden tog jag på väg till gatan. Från bron mellan Saltängsgatan och Strömsholmen. Tornet i bakgrunden är den fina Matteuskyrkan.
Bild: Jörgen Auer
Man ska gynna de sina. Därför var det inget svårt val att välja lunchburgare. Synd bara att IFK inte gjorde mål mot Djurgården i går. Det hade egentligen varit bättre än att jag fick ett i dag. Ja ja, bättre dagar skola komma och vi med dem, som pastorn sa. eller nåt.
Bild: Jörgen Auer
Är det här reklam? Visst. Jag äter ofta på Max i Norra Promenaden, nära centralstationen. Trevlig personal, bra parkering. I dag fick jag sol på köpet. Och IFK-mål. Fast det senare fick jag förstås betala för. Efterrätt åt jag två timmar senare på Halvars glass i Södra Promenaden. En kaffedrink bestående av kaffe, en kula vanilj, grädde, och lite choklad var det bestämt också. Uppiggande.
Bild: Jörgen Auer
Norrköping är en rolig stad att fota i. Det händer så mycket i stadsbilden. Som här på Fleminggatan där en landkrabba som jag undrar: vad i hela friden pågår? Tills jag kommer på att Norrköping ju har en hamn och inre hamnen går ända in hit till Hamnbron.
Bild: Jörgen Auer
Hemvägen tog jag via gamla E4-an, förstås. Och Kimstad igen. Men där svängde jag höger mot Skärblacka som jag passerade och svängde av mot Vreta Kloster. Den här bilden över Roxen mot Linköping tog jag ganska nära Stjärnorps slott. Jag gillar den.
Bild: Jörgen Auer
I Berg for jag vidare ut på östgötaslätten och njöt av sol och vind och vyer. Passerade Ledberg och tog av mot Björkeberg. Vid kyrkan och kyrkogården blev världen plötsligt svartvit. Höll jag på att få solsting? Bli blind? Fick en nära-döden-upplevelse?
Bild: Jörgen Auer
Långt ifrån. Men lite skrämd blev jag. Trösterikt nog fanns förklaringen nära. Det var återigen jord och dammpartiklar efter en skördetröskas framfart och jag kom på mig själv med att gilla vad jag såg. I tusentals år har människan brukat jorden, mina förfäder också. Dina med.
Bild: Jörgen Auer
Från Björkeberg är det inte långt till Västerlösa och då är man nära Mantorp där jag hör hemma. Utanför Mantorp, vid Uljeberg, var man också igång på åkern. Dammet yrde och med hjälp av solen fick stubben, tröskan, röken, vindkraftverken och väg 206 mot Skänninge ett rosenskimmer över sig.
Bild: Jörgen Auer
Dammolnet efter skördetröskan kom mig att tänka på militärlivet. Lumpen och repövningarna när vi sköt rökgranater och i skydd av röken anföll, omgrupperade, eller retirerade. Eller försvann bort i ingenmansland för att befälet inte skulle hitta oss. Den här gången gömde jag mig inte, utan svängde helt öppet och ärligt vänster ut på 206-an, fullt synlig (ja, utom från tröskan, kanske) och begav mig hem.
Sådan var min tröskerika resa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar