tisdag 4 maj 2010

Som en elak katt

Förfrysning kan jag gå med på - får man det har man ofta sig själv att skylla. För man kan ju hålla sig inne. Men förkylning?
Nej, det är fel att det ska finnas. Det känns orättvist på något sätt att drabbas av det. Men som en elak katt kastar den sig över en när man minst anar det. På tal om det så kommer jag ihåg en katt som var så elak att den alltid smög i fönster och hatthyllor och attackerade mig när jag precis la armen om kattens matte, Agneta Edberg. Kanske var det därför det tog slut mellan oss. Mig och katten, alltså. Agneta och jag höll ihop ett tag till, men jag aktade mig noga för att gå med hem till henne. Dessutom var det här för så länge sen att Agneta bodde kvar hemma hos föräldrarna. I dag tror jag att hon bor i Trollhättan.
Oj, nu måste jag snyta mig igen. Och hosta. Ta en ipren. Jävla förkylning.

Inga kommentarer: