fredag 20 november 2020

Om blåst och mjölke

Bild: Jörgen Auer
 Nog har det blåst de senaste dagarna. Antagligen skulle det här trädet i allén ner mot Veta kyrka hålla med, om det kunde prata. Till dig som inte känner igen kyrkan här, kan jag berätta att det finns ingen sådan på bild. Det är Veta skola som skönjes där bortom trädet. Kyrkan befinner sig på andra sidan allén, österut på den mellan skolområdet i väst och kyrkan i öst befintliga allén.

Bild: Jörgen Auer
Ett annat träd ännu längre österut, mellan Veta kyrka och Klämmestorps gård, vid ladan i Kyrkorp fick också ge efter för vindstyrkorna och la sig att dö på åkern.

Bild: Jörgen Auer
Rallarrosorna (mjölke) dör inte så lätt. I alla fall inte där de står i skydd bakom ladan i Bäckhult. Fast själva blommorna är borta sedan början av september. Nu dominerar fröhåren, eller rävsvansarna. På den virtuella floran läser jag att växten har många namn. Svenska synonymer är brudfackla, duntrav, kropp, mjölkört, praktduna, rävrumpa, rävsvans och skogsbloss. På engelska heter växten Rosebay Willowherb, medan tyskarna gett den namnet Schmalblättriges Wiedenröschen. I Norge säger man Geitrams, i Danmark Gederams och i Finland Maitohorsma (maito som är finskans ord för mjölk).
Varför kallas den rallarros kan man undra och det är för att den spreds på banvallarna där rallarna (järnvägsbyggarna drog fram). 
Se för övrigt alterhedens.se för mycket mer information om den rosablommande växten. Alterhedens gårdsbutik finns norr om Piteå.

Bild: Jörgen Auer
Det här inlägget avslutas med en död mus. Nu kommer årstiden när mössen gärna vill komma in i värmen. Det får de inte. Inte hos mig i alla fall. Den här slängdes ut i evigheten. Gissa var? Bland rallarrosorna. Någon ost fick den inte, men dog i mjölke.

Inga kommentarer: